glöggprovning
Testade för första gången vit glögg som dracks kall men isbitar och lime. Har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker. Vitsen med glögg är på något vis att den är varm, fast å andra sidan var den vita lite fräschare om än i sötaste laget för min smak. Kommer nog att dricka båda den varma och den kalla under december detta år, ibland måste man liksom vänja sig vid lite nytt.
ljus i mörkret
Första advent på söndag betyder äntligen dags för adventsljusstakar, stjärnor, ljusslingor och allt annat som lyser upp i mörkret! November kan var så lång och grå och sedan kommer allt ljus i alla fönster och allt känns genast lättare. Hoppas att det snart kommer lite stämningsskapande snö också! Sambon har släpat hem en stor gren och ställt på balkongen. Tanken är att det skall sättas ljus i den, så jag misstänker att ljusslinga för utebruk kommer att inhandlas i helgen. Blir fint med lite ljus på balkongen.
Idag fyndade jag ny julgardin till köket . En vit gardinkappa med söt spets, kändes gammeldags och julig. Tror inte att Sambon gillar den, men köket är lite mer min domän, så han får stå ut! :) Letade efter en ny ljusstake också men hittade ingen som jag gillade så det får bli den vanliga. Skall bara komma ihåg och kolla om den behöver nya ljuslampor ...
Ikväll följer jag naturligtvis fortsättningen av Bonde söker fru. Har fastnat totalt i denna dokusåpa! Känner mig rätt säker på att Micke skall gifta sig Marita, Andreas har blivit sambo med Jessica, Markus valde Magda (som flyttat in med hästen i släptåg!) och ultratråkige Per-Martin har inte förstått sitt eget bästa utan valt Maggie istället för Monica. Vad vore livet utan våra TV-bönder! :)
presidentbantning
Ibland är det tur att man inte är president, och särskild tur att man inte är president i Filippinerna! Efter ett läkarbesök uppmanades Filippinernas kvinnliga president Gloria Macapagal Arroyo att banta. 54 kilo ansågs alldeles för mycket till hennes 150 cm ... Ja, vad skall man säga ... Jag är 163 och väger betydligt mer än 54 kilo ... Hennes stackars man ansågs så överviktig att han inte fick lämna sjukhuset!
Funderar ibland på att skaffa stegräknare. 10 000 steg om dagen skall man visst gå. Tänk om jag bara går typ 3000 steg? När skall jag gå de andra 7000 stegen? OK, lite dötid framför TV:n har jag väl ... Hur många kilometer är 10 000 steg? Jag har korta ben och tar korta steg. Någon som vet hur långt jag måste gå? Misstänker att det är längre än vad jag vill gå på en vecka ... Kanske borde ta en tur på motionscykeln här hemma ikväll! :)
almodovar
Almodovar gör som bekant alltid bra filmer, men "Att återvända" är en fullständigt underbar film om kvinnor och förlåtelse. Lyste verkligen upp en regning lördagskväll!
Se den!
fredagsmys i Karlskrona
En ledig fredag unnade jag mig igår, känns alltid skönt att plussa en extra dag till helgen. För att komma iväg och se något annat och för att på så vis komma bort från stress och känslan av att dammsugaren borde tas fram och räkningar borde betalas och allt sådant, satte jag mig på tåget och åkte till Karlskorna. Tror aldrig att jag varit där förrut, och om jag har varit där så var jag för liten för att minnas.
Staden är en riktigt mysig småstad, som ändå bjuder på massor av shopping. Köpte en jacka och lite nya jultabletter att spilla tomtegröt på! :) Åt en god och fräsch vegetarisk buffé till lunch och avslutade besökte med en lång testund på vad som måste vara Sveriges trevligaste Wayne´s Coffee.
Hann även med ett besök på Blekinge Museum och såg den myckte tankeväckande och otroligt finstämda utställningen Madonna. Rekommenderar alla som har möjlighet att besöka utställningen. En av utställarna, Heli Rekula (Finland), bidrog med videokonst, något jag aldrig brukar förstå, men denna gång träffade den rakt i magen och igenkänningsfaktorn var på max. Att "konstverket" dessutom innehåller den för mig helt revolutionerande frågan "What if God hates himself?" gör det hela till ett mästerverk i mina ögon.
Största som hänt på sistone är annars att jag blivit tedrickare! Har aldrig klarat av att dricka te förrut (något i det som gör mig illamående), men så testade jag grönt te och det är ju bara så otroligt gott! Så, eftersom jag som bekant inte sköter min diet särskilt bra, har jag bestämt mig för att slopa latten och dricka grönt te istället. En liten bit på väg mot ett hälsosammare liv ... väldigt litet, men alltid något ...
islamofobi och antisemitism
Brukar aldrig åka på fortbildning (eftersom det sällan finns något intressant i mina ämnen) men igår var jag till Högskolan för Lärande och kommunikation i Jönköping på ett lärarseminarium om islamofobi och antisemitism. Mycket lärorikt och det kändes lite som att jag faktikskt saknat universitetsvärlden och dess intressanta föreläsningar.
Islamofobiföreläsningen hölls av alltid lika engagerade, kunnige och lättsamme Christer Hedin. Gav lite ny perspektiv, men bekräftade också en hel del av det jag säger till mina elever. Skönt att ha stöd! :) Antisemitism-föreläsningen hölls av en för mig ny bekantskap från Umeå, Lena Berggren, som tog upp judehatets utveckling och framväxt och framhöll också hur dagens islamofobi i många fall har samma drag som antisemitism. Kunnig föreläsare!
Tredje föreläsningen handlade om Case-metoden i klassrummet. Verkade intressant och kan säkerligen användas i de flesta ämnen. Känner dock att jag skulle behöva sätta mig mer in i metod innan jag testar den i klassrummet. Dessutom gavs inget utrymme för att diskutera metodens brister, och då blir jag alltid lite misstänksam. Om någon som läser bloggen har erfarenhet av att arbeta med case, berätta gärna om dina erfarenheter i kommentaren.
Innan seminariet hade jag lite tid till att vandra på stan och jag erkänner villigt att jag verkligen gillar Jönköping! Fin stad, vackert med vattnet och härligt med två centrumdelar. Kommer nu åter att föra en liten "flytta-till-Jönköping"-kampanj här hemma. Stackars Sambon! :)
isakskatedralen
Är just nu inne i en riktig läsperiod. Har haft några tunna små pocketböcker på lager och dessa slukar jag nu på löpande band. Igår avslutade jag Kari Hotakainens Isakskatedralen. Jag läste för ett par år sedan Löpgravsvägen av samma författare och den boken är underbart humoristisk och jag njöt i fulla drag av att läsa den. Isakskatedralen är inte lika lättsam. Huvudpersonen, Paavo, är en äldre man som efter en stroke vaknar upp på sjukhus i Helsingfors. Hans minne fungerar inte som det skall och av sina sjuttio år minns han bara delar, alla minnen susar oorganiserat omkring i hans hjärnan.
Till slut börjar hjärnan sakta fungera och han minns sin son Pekka som har blivit religiös och arbetar som förgyllare av Isakskatedralen i S:t Petersburg. Boken handlar sedan till stor del om hur Paavo försöker reparera relationen till sonen och försöka förstå vad som fått Pekka att tro på Gud.
Boken bjuder på en del ögonblick när leendet dyker upp på läpparna, som t. ex när Paavo lite taffligt flörtar med sjuksköterskan Maija. Boken är också fylld av kärlek då läsaren får ta del av Paavos minnen från äktenskapet med den avlidna Kylikki; en gammal mans minnen från en lycklig tid.
Löpgravsvägen var en höjdare, Isakskatedralen är OK. Finska författare lockar mig dock och kommer det fler Hotakainen kan jag tänka mig att läsa dem. Gillar det lite karga i människorna som befolkar den finska litteraturen. De är lätta att ta till sig och de känns äkta.
Tisdagskvällar betyder också körövning och nu är det julsånger för hela slanten! Så roligt! Vi laddar för fullt inför vår andra advents-konsert som har blivit en tradition i kyrkan. Igår föll dessutom äntligen en av stämmorna på plats, har känt mig osäker i flera veckor, men nu sitter den! Sjunga i kör är verkligen en rolig fritidssyssla. Rekommenderas varmt!
älgkompis
Läste ut Skam; slutet var inte så nervkittlande som jag förväntat mig, men det var ändå en helt ok läsupplevelse. Parallellt med ett flertal böcker har jag även läst Erlend Loes Doppler. Vet inte riktigt vad jag skall säga om den boken. Förstår att det är en slags analys av dagens samhälle, men jag kan inte riktigt förstå vad det är som gör Loe så hyllad. För mig funkar det liksom inte med en man som flyttar ut i skogen, blir bästis med en älg och bygger en totempåle . Kan dock hålla med om att folk är lite väl duktiga i sin mentalitet och att vi gått kunde vara lite mindre duktiga. Inget toppbetyg till Doppler från mig.
Erlend Loe
födelsedag
Årets födelsedag blev en behaglig upplevlse. Underbare Sambon inledde dagen med att överraska med hotellfrukost, alltid lika mysigt och gott! Eleverna var engagerade under lektionerna och jag hade inget större behov av att använda det krånglande Internet eller de lika krånglade kopiatorerna så jag hade en toppendag även på jobbet. Eftermiddag tillbringades tillsammans med Sambon på ett konditori där vi proppade i oss bakelser och kakor. (Det här med diet funkar, som ni förstår, sådär ...) Trevliga grattis-hälsningar och presenter förgyllde också dagen. Tack till alla och särskilt tack till J för det fina kortet från i somras! :)
Naturligtvis avslutades gårdagen med Idol. Felicia åkte ut och jag frågar mig bara: vad gör falsksjungande Johan kvar i tävlingen??? 
På bokfronten läser jag just nu Skam av Karin Alvtegen. Handlar om två kvinnor, den ena 55 år, kraftigt överviktig och självvalt isolerad i sin lägenhet, den andra en 38-årig chefsläkare som aldrig vågat satsa på relationer och låter yttre framgång fylla livet. Både tvingas i boken att ta itu med de minnen de gjort allt för att undvika i hela sitt vuxna liv. Kvinnornas liv börjar så här mot slutet av boken vävas samman och jag väntar med spänning på upplösningen i denna bok som är tät av ångest och dolda skamkänslor som vuxit sig starka och tagit över kvinnornas väsen. För mig är den 55 årig kvinnan mest intressant då hela hennes tankevärd utgår från den strikt religiösa uppfostran hon fått i vad som i boken kallas Församlingen, en starkt sekteristisk rörelse som abskyr det kroppsliga och människans sexuella begär. Gripande öde, som tyvärr skulle kunna vara en sann historia.
jordgubbssmak
Spinningen idag var precis vad jag behövde. Efter en dag på jobbet då Internet och kopiatorer inte funkat, kändes det så skönt att sätta sig på cykeln och cykla av sig all frustration! Träning har verkligen enbart positiva efftekter! Dessutom behövde jag nog bränna bort lite av gårdagens smågodis ... :)
En annan underbar sak under dagen var att ett av UF-företagen på skolan börjat sälja smoothie. Äntligen! Så härligt att veta att onsdagens eftermiddag kan förgyllas med ett välsmakande mellanmål. Idag testade jag en Jordgubb Original, nästa vecka tror jag att jag siktar in mig på en Bärmix eller en fräsch Lime kanske. Längtar redan!
Nästan vecka blir toppen. Torsdag skall jag på fortbildning i Jönköping, temat är islamofobi och antisemitism. Två mycket aktuella och intressanta ämnen. Hoppas på en givande eftermiddag. Fredagen har jag tagit ledigt, behöver en dag att pyssla om mig själv lite, har varit lite mycket ett tag. Skönt med en arbetsvecka på bara tre dagar! Det är sådant som får en att fundera på om inte halvtid är rätt vettigt ändå!
mums!
Höstens matupplevelse kommer från Valio, och det är, helt oväntat, en yoghurt! Smaken är den osannolika kombinationen apelsin och morot. Vem kom på den smaken?! Underbart initiativ i vilket fall som helst! Dessutom kallar Valio produkten för Fruktfröjd, klart att man vill köpa den då! Synd att det är 2% fett i den, hade det varit 0.5 hade jag ätit en liter varje kväll!
skrattande snyftningar
Kördagen igår var toppen! Vår kära körledare har länge, i diplomatiska ordalag, talat om för oss att vi ser alldeles för allvarliga ut och att vi inte alltid sjunger på från början när vi framträder, så igår fick vi göra en massa skojig övningar för att illustrera hur illa det kan låta och se ut samt hur det skall låta och se ut. Skrattade som en galning! Vår grupp fick den stora äran att framföra sången "Jag blir så glad när jag ser dig" samtidigt som vi skulle se ledsna ut. Var så svårt att stå där och snyfta när man bara ville asgarva! Särskilt med tanke på att det sitter hundra person framför en som gör just det! :)
Efter kördagen unnade jag mig en latte på Favoritkaféet och tog mig ännu en bit framåt i Predikanten. Måste erkänna att själva storyn är ganska spännande, men persongalleriet går mig på nerverna då ingen av dem sticker ut från mallen av hur en människa i den eller den situationen skall vara. Den gravida kvinnan gåra bara omkring hemma och väntar på att barnet skall komma (som om hon inte skulle kunna göra en massa andra saker!!!), de äldre poliserna är bittra och vresiga á la dålig amerikansk tv-deckare, den rike affärsmannens hustru är mörkrädd och lite nervöst lagd och kvinnan vars man tog livet av sig för tjugo år sedan är fortfarande knäckt av sorg och har ätit sig till enorma proportioner medan sönerna naturligtvis är småkriminella. Läckberg har en del att lära på persongallerifronten, så jag brinner inte av iver att läsa ännu en deckare av samma författare. Elizabeth George tillhör en av de få deckarförfattare jag gillar och hon kan verkligen göra persongallerier som innehåller båda det väntade och det oväntade och framförallt upplever jag som läsare dem som trovärdiga. Mycket viktigt med trovärdiga karaktärer, åtminstone enligt mig.
Elizabeth George
spöklikt på skolan och snart är det jul igen!
Igår kväll hade vi Halloweenfest för våra naturvetarettor. Nedsläckt skola, snorgrönt bål, spökrunda som skrämde livet ur många, pizza i festdekorerad sal och så till sist en riktigt läskig skräckfilm. Mysigt och skrämmande och alla elever verkade nöjda och glada! Det är riktigt roligt att fixa den här typen av aktivitet i skolan, det uppskattas så mycket av eleverna och det är det viktigaste. Själv är man rätt mör efter att ha anlänt till jobbet 7.45, haft lektioner, rättat prov och sedan riggat i ordning allt inför festen. Kändes underbart att sjunka ned i TV-soffan när jag kom hem vid tio. Sov som en stock!
Detta var nog dock sista gången vi hade Halloween-fest, nästa år får det bli något annat tema. Halloweenfirandet har gått bakåt de sista åren och tydligen är anledningen att Halloween i Sverige uppfattas som ytligt och kommersiellt. En tradition införd av handeln. All helgona-firadet blir däremot bara större, enligt de som har koll. Jag tillhör dem som aldrig firat Halloween och aldrig skulle kunna tänka mig att göra det, åtminstone inte i Sverige.
igår var dessutom en bättre dag än någon annan att starta tedrickning-och talbokstraditionen. Så fantastiska! Satt i sängen med varsin kopp örtte och lyssnad på Bolmes lugna stämma. Underbart avslut på en hektisk dag för oss båda. Teet hade (som vanligt) i det närmsta direkeffekt på Sambon så efter tio minuter försvann han till drömmarnas land. :)
Imorgon är det sång hela eftermiddagen då vi skall ha kördag. Massor av julsånger skall övas in till adventskonserten. Alltid roligt att sjunga julsånger, det får mig att riktigt längta tills man får plocka fram julpynt och ljusstakar, för att inte tala om den fantastiska julgranen! Pepparkaksdoft och knåpandet med att tillverka årets pepparkakshus, saffransbröd och julmust, knäck och apelsiner med nejlikor; julen luktar och är underbar!
foto och kvällste
Igår var det fotografering av min kör. 120 personer trängdes framme i koret i kyrkan. Trångt om saligheten, känns som ett passande uttryck ... Har goda förhoppningar om att det bli finfina foton, alla log som aldrig förr och försökte låt bli blinka eller blunda. Sällan som man ler i femtio minuter mer eller mindre konstant. Insåg när jag stod där med Colgate-smilet att det är en hårfin skillnad mellan att ha öppna ögon och att stirra som en galning. Hoppas att jag inte såg ut som det sistnämnda ... Skall i vilket fall bli roligt att se foton när de är framkallade.
Fortsatte mitt läsande av Predikanten. Är fortfarande inte helt övertygande om denna boks förträfflighet. Ikväll blir det talbok istället. Jag och Sambon tänkte att vi skulle förbättra vår nattsömn ytterligare genom att dricka en kopp "sov-gott-te" och lyssna på talbok innan vi kryper tills sängs. Sambon läser aldrig skönlitterära böcker, så han fick därför välja. Blev P.D James I mördarens rum inläst av Tomas Bolme. Bolme har en behaglig röst och P D James blir en ny bekantskap för mig. Alltid spännande med en ny författarbekantskap. Hoppas att detta med te och talbok blir en fin och avkopplande kvällstradition.
predikanten
Vissa saker är helt OK att göra gratis på biblioteket, men att betala pengar för det är inte lika självklart. Ett sådant exempel för mig är att köpa tidningen Amelia. Läser den gärna gratis medan jag tar en latte på bibblankaféet, men där går gränsen. Tills i helgen då jag för första gången betalde pengar för den. Varför? För att det medföljde en bok så klart!
Som jag tidigare sagt börjar det bli dags för mig att läsa en deckare (känner press av någon anledning), och passande nog var det Folkets Litteraturprisvinnaren Camilla Läckbergs Predikanten som gratis följde med i Amelia. 38.50 är ungefär max vad jag vill betala för en deckare.
Började läsa den i badkaret igår, efter 20 sidor bytte jag till Coops gratistidning Med mera. Kände mig mer inspirerad att läsa ännu en artikel om hur förträfflig tallriksmodellen är (som om jag inte vet allt om det efter dietistbesöket ....). Måste skärpa mig! Alla andra verkar ju gilla deckare och Läckberg vann dessutom pris så hur dåligt kan det vara??? Upplevde visserligen persongalleriet som aningen klichéartat då den lokale kommissarien fäller kommentarer som "rätt schyssta tuttar faktiskt" om det kvinnolik som hittas. Dialogen känns också lite krystad, men det blir kanske bättre längre fram i boken. Får ge den en chans till ... suck ... börjar faktiskt längta efter Loes kontaktsökande älg! För att komma i deckarstämning hyrde jag idag en Kommisarie Morse-film som jag skall titta på imorgon efter jobbet. Morse minns jag med glädje och jag satt alltid bänkad framför TV:n när dessa filmer visades.
På hemmafronten är jag idag megastolt över Sambon som äntligen tagit steget och hoppat av sin utbildning! Kanske kan verka märkligt att detta ses som något positivt, men utbildningen har inte fört mycket gott med sig och nu känns det som om livet är på väg tillbaka! Firar gör med att gå på musikal i början på december. Kul att ha något att se fram emot! Dessutom lockar ett besök i Köpenhamn med hotellövenattning när jag gått ned tio kilo. Gissa om det tuggas morötter och majs till varje måltid! Till och med lite vitkål gick ned i dag till lunchen! Kanske är man smalare till beach 2007! 
ny bostad?
Har lite smått börjat leta efter ny lägenhet. Livet i studentlägenhet fortsätter som bekant inte i alla evighet. Problemet med ny lägenhet är bara att vi inte vet vart vi vill att den skall ligga. Inte ens i vilken stad! Vi gillar att flytta och kanske är det snart dags igen. Finns en massa städer i Sverige jag skulle kunna tänka mig att bo i. Kampanjar hårt här hemma för Karlstad (där jag en gång bott) men Sambon är inte övertygad. Mitt andrahandsval är Jönköping, men Sambon är rädd för halleluja-stämningen han tror finns i staden. Måste ta med honom dit, han skulle gilla staden och närheten till vattnet. Någon som vill tipsa om ytterligare någon bra bostadsort?
I veckan läste jag senaste numret av Hus & Hem (min favorit bland inredningstidningar) och som vanligt vill jag bara slänga ut det mesta som finns här hemma och inreda allt från början. Har till exempel en kista som jag egentligen inte gillar, men som jag ändå känner att jag måste behålla eftersom jag fått den av en släkting ... och så är den ju rätt bra att förvara extratäcken och kudda i ... Suck ... Förvaring är alltid det som behövs mest, men som också är svårast att få till på bästa sätt. Nu inför vintern svämmar vår minihall över av halsdukar, mössor och vantar, men vart skall vi göra av allt? Finns ingen väggyta att sätta upp hyllor på och ingen golvyta heller. Måste komma ihåg att nästa lägenhet skall ha en möblerbar hall!
Snart är höstlovet till ända och jag kan bara säga att det har varit sååååå skönt att få några lediga dagar att fördriva genom att inte göra något alls!.Eftermiddagsserier på TV är min favorit på lediga dagar, särskilt nu när man både kan se repriser av The Block (Bondi Beach) och Doktorn kan komma. Tröttnar aldrig på de flygande doktorerna i Australien! En riktig, äkta tv-serie med människor jag kan relatera till. Skvallertanten är klart underhållande på ett avskyvärt sätt! :) Det enda som saknas för en fulländad eftermiddag i TV-soffan är ytterligare en repris av Lilla huset på prärien. Väcker minnen från gymnasietiden då jag och J skolkade friskt för att äta kladdkaka och kolla TV. Underbara tider!
livets hårda verklighet
Liten kille till mamma: "Mamma, nu har det ju varit Kanelbullens dag. När är det chokladbollens dag?" Mamman svarar att det inte finns någon sådan dag. Tystnad ett tag, sedan lille killen igen: "Men sockerkakans då?" Samma svar som innan. Tystnad igen. Lille killen: "Får man inte fika mer än en dag om året då?"
Tur att det finns små barn som under en bussresa hem kan ställa de stora frågorna. Som nybliven bantare skulle jag också vilja ha en Chokladbollens dag och en Sockerkakans dag! Blir liksom lite mer legitimt att fuskfika lite då ....
Ikväll är det födelsedagsfika hos E. Kul! På födelsedagar måste jag väl få fika? Min egen är ju snart och jag vill inte ät müsli hela den dagen! :) Sambon har lovat mig konditorifika med tårtbit, så jag har något att se fram emot. 
hej mitt vinterland!
Snön har kommit! Underbart! Jag älskar snö och särskilt den första snön för året. Tänk 15 minusgrader, yllehalsduk och yllekofta och promenad med knarr under skorna. Kan det bli mer underbart? Årstidsväxlingar är verkligen värda att notera.
Gårdagens brandövning blev en kort variant i ösregn med en man som verkar ha vigt hela sitt liv åt att informera om och att släcka bränder. Udda upplevelse. Måste dock erkänna att jag uppskattar att det blev en kort övning och att jag slapp använda brandsläckaren. Tyckte det såg läskigt ut.
Denna morgon låg jag kvar extra länge i sängen och läste ut De dansande flickorna i Lahore. Boken bara växer och det jag verkligen uppskattar är att bokens personer inte är påhittade utan verkliga människor som författaren/sociologen blev vän med under sina vistelser i Lahores bordelldistrikt. Att ärva sin mors yrke som prostituerad är naturligtvis en olycklig livscykel, men boken ger också en annan bild. En bild av hur människor upplever glädje och normalitet i det som ur ett västerländskt perspektiv är totalt absurt. Boken är dock ingen glorifiering av livet i bordellkvarteren (hur skulle den kunna vara det när det bygger på direkta iakttagelser?); bokens huvudperson Maha är beoende av hostmedicin (innehåller narkotika) och sömntabletter, ena dottern har för mörk hudfärg och trakasseras ständigt. Äldsta dottern lider av deformerade armar och en annan dotter kämpar för att bli gift så rikt som möjligt. Äktenskap här är dock ingen livslång förbindelse, det kan handla om en dag eller någon vecka, och det är till största delen en inkomstkälla.
För alla som på något sätt är intresserade av kvinnors situation i olika kulturer är detta en bok jag varmt rekomenderar. Ett annat tips på böcker i antropolog/sociolog-genren är Begrav mig stående av Isabel Fonseca som under fyra år bodde tillsammans med romer (kallas zigenare i boken) i östeuropa. Boken tar dels upp romernas historia men också de nutida romernas syn på giftermål, religion, arbete och allt annat som livet innehåller.
