en liten boktrave
Något säger mig att jag inte behöver oroa mig för att bli utan läsning under påsklovet ...
bokbloggsjerkan 30 mars - 2 april
Så här låter frågan i veckans bokbloggsjerka:
Vilken är din favoritmiljö i böckernas värld?
Jag kan i princip uppskatta vilken miljö som helst i böckernas värld bara den är välbeskriven och välfungerande i relation till berättelsen. Lite extra intressant blir det om det är en miljö som är helt obekant för mig och som ger en inblick i en främmande kultur. Ett exempel på det är den bild av Istanbul som finns i Barbara Nadels böcker om kommissarie Ikmen. Den tilltalar mig mycket eftersom jag vet att som turist skulle jag aldrig möta den stad och de människor som finns i böckerna. Jag är också förtjust i landsbygd mest för att landsbygd, oavsett land, ger en viss typ av personregister i böckerna och det blir ofta en bra grund för en berättelse.
stjärnlösa nätter
Arkan Asaad har utifrån sin egen livshistoria skrivit en bok, Stjärnlösa nätter, om hur hederskulturen drabbar pojkar och män och jag applåderar initiativet. Det har skrivits mycket om hur flickor och kvinnor drabbas och flera av dessa böcker har fått många läsare, så därför hoppas jag att Asaads bok, som det skrivits en hel del om i pressen sedan den kom ut, också får många läsare. Inte minst hoppas jag att boken når unga pojkar som befinner sig i samma situation som bokens Amàr gjorde.
Grundberättelsen är i sammanhanget klassisk. Amàr, som är kurd med uppväxt i Sverige, har andra drömmar om livet än vad hans föräldrar har och också till viss del andra värderingar. När han är nitton år följer han med sin far och sina yngre syskon till släkten i Irak. Det blir dock ingen vanlig semesterresa vilket Amàr inser efter ett besök hos hans kusin Amina. Släkten pressar honom på många sätt och till slut går han med på att gifta sig med Amina trots att han finner kusingifte motbjudande.
Boken känns ärlig och uppriktig, Amàr blir en riktig människa. Jag förstår hur svårt han har det, jag förstår att han tvingats in i ett äktenskap han inte vill vara en del av. Samtidigt tycker jag inte om hur han behandlar Amina som ju också tvingats in i äktenskapet, men inte är lika medveten om alternativen som Amàr eftersom hon levt hela sitt liv i den kulturen. De blir båda lidande och det tragiska är att historien skulle kunna berättas av så många unga människor runt om i världen. Att välja sitt eget liv och sin egen livspartner är inte något alla får uppleva tyvärr.
tematrio - kvartalets bästa
Veckans tematrio hos Lyran påminner rätt mycket om den gångna helgens jerka, men nu gäller det så klart att lista tre böcker, närmare bestämt kvartalets tre bästa böcker. Som sagt har året inletts lite småskralt men dessa tre är ändå värda att hamna på listan (och för att inte upprepa mig låter jag bli att nämna Marie Hermansons Himmelsdalen ... fast nu gjorde jag visst det i alla fall ...).
1. Sommarhuset av Anna Fredriksson - för att jag verkligen gillade trovärdigheten i alla småbarnsliga beteenden till följd av sårade känslor och infekterade familjeband.
2. Svärmaren av Anna Bovaller - för att det är kvartalets bästa deckare om man tänker utifrån ett spänningsperspektiv.
3. Påminnerskan av Anne Tyler - för att Tyler verkligen kan berätta en historia och alltid skriver läsvärda romaner.
frostnätter
Nej, men Indriðason, vad är det här? Frostnätter är ju inte alls lika bra som de andra böckerna i serien om Erlendur. Jag gillar att Erlendurs intresse för försvunna personer får bli till en egen berättelse, men det är för segt och fallen för ointressanta. Jag saknar också hans kollegor Elinborg och Sigurdur Oli som inte får något utrymme alls i Frostnätter. Det märks hur mycket dessa karaktärer tillför när de är borta. Erlendurs dotter Eva Lind har hållit sig borta från drogerna en längre tid och relationen mellan henne och Erlendur blir allt bättre, men samtidigt också den lite tråkig, lite vanlig.
Tyvärr blev den sjätte boken i serien något av en besvikelse, men jag kommer ändå att fortsätta läsa Indriðasons deckare eftersom jag vet hur bra han är i vanliga fall och i ärlighetens namn är det väl ingen deckarförfattare som lyckas vara på topp i varje bok.
Vill du läsa mer om vad boken handlar om kan du göra det här.
enkätdags!
Längesedan jag svarade på en enkät nu, så därför kunde jag inte låta bli att svara på denna enkät som jag hittade hos Bokbabbel:
Just nu…
… läser jag: Frostnätter av Arnaldur Indriðason (han funkar ju alltid vår älskade islänning!)
… väntar jag: det efterläntade påsklovet med förhoppningsvis massor av avkopplande lästid så jag kan läsa alla böcker som ligger och lockar lite överallt i lägenheten.
… lyssnar jag på: Förutom fågelkvitter och fotbollsspelande barn så har det av någon anledning blivit en del Daniel Lemma den senaste veckan.
… tittar jag på: en massa nya vårkläder på Ellos och inser att jag inte kan beställa allt som hamnat på önskelistan ...
... är jag nyfiken på: Ayurveda (efter en mycket inspirerande temadag på vår skola). I bokväg är jag nog mest nyfiken på Hungerspelen. Trilogin ligger och väntar på att bli läst, men det är ju ett rätt otympligt format ...
Just nu…
… läser jag: Frostnätter av Arnaldur Indriðason (han funkar ju alltid vår älskade islänning!)
… väntar jag: det efterläntade påsklovet med förhoppningsvis massor av avkopplande lästid så jag kan läsa alla böcker som ligger och lockar lite överallt i lägenheten.
… lyssnar jag på: Förutom fågelkvitter och fotbollsspelande barn så har det av någon anledning blivit en del Daniel Lemma den senaste veckan.
… tittar jag på: en massa nya vårkläder på Ellos och inser att jag inte kan beställa allt som hamnat på önskelistan ...
... är jag nyfiken på: Ayurveda (efter en mycket inspirerande temadag på vår skola). I bokväg är jag nog mest nyfiken på Hungerspelen. Trilogin ligger och väntar på att bli läst, men det är ju ett rätt otympligt format ...
bokbloggsjerka 23 - 26 mars
Så här mitt i värmeböljan och glassätandet tänkte jag svara på veckans jerka där Annika ber oss berätta om årets hittills bästa läsupplevelse. I ärlighetens namn har jag inte läst någon så där riktigt stark och minnesvärd bok utan det mesta har varit bra och ok som de flesta böcker är. Den som sticker ut mest, på ett positivt sätt, är Marie Hermansons Himmelsdalen. Den gillade jag verkligen och så här skrev jag om den. Hermanson är alltid ett säkert kort när det kommer till läsupplevelser om det där som är lite annorlunda men ändå framstår som fullt tänkbart.
Sagostund för vuxna
Jag har blivit helt beroende av ljudbokslyssnande. Tidigare läste jag i bok varje kväll, nu blir det ungefär varannan kväll. Det är ju så skönt att välja ljudboken istället! Luta huvudet mot kudden, stoppa i hörlurarna och låta någon läsa högt tills man somnar. Måste vara någon form av "gå i barndom" och jag älskar det!
Just nu är det Katarina Ewerlööf som läser Karin Alfredssons bok Klockan 21:37 och både boken och uppläsningen är klart värda en genomlyssning.
"det går för långsamt, alldeles för långsamt ..."
Source: Staples eReader Department
Jag har alltid hävdat att jag läser mycket långsamt på engelska och att det därför inte alls lockar mig att läsa skönlitteratur på engelska. Nu har jag bevisat det. Enligt testet läser jag 55 % långsammare än genomsnittet. Håller mig även i fortsättningen till svenska för jag har inga som helst planer på att öva upp min engelska läshastighet. :)
bokbloggsjerka 16 - 19 mars
I veckans jerka ska vi pusha för en europeisk författare som vi gillar.
Jag väljer en författare som alltid får mig att må bra och som är så där underbart avkopplande i sommarsolen eller en småslö söndagseftemiddag - Agatha Christie. Det är småmysiga kriminalgåtor som visserligen innehåller mord men helt utan bestialiska scener och jag tycker att många av böckerna fortfarande håller trots att det är så längesedan de skrevs. Allt kan lösas med lite byskvaller och en kopp te och det är bara omöjligt att inte gilla det. Min favorit är nog En dos stryknin. Det är trots allt något speciellt med ett giftmord.
läsning i influensatider
En långdragen influensa följd av trötthet verkar äntligen ha gett med sig. Medan jag låg där i feberdimman läste jag två böcker, men jag orkade inte blogga om dem så jag skriver ett par korta kommentarer nu istället.
Håkan Östlundh Inkräktaren
Jag tillhör dem som verkligen gillar Östlundhs deckare om kriminalpolisen Fredrik Broman på Gotland. Jag tycker det är något sympatiskt över Broman som gör sitt bästa men som ibland strular till det i privatlivet. I Inkräktaren är det dock inte så mycket polisernas privatliv som står i fokus utan istället en berättelsen som börjar med att en familj kommer hem från semestern och hittar ett familjefoto där någon stuckit ut ögonen på dem. Polisen tar saken på allvar, men kanske ändå inte riktigt förrän dottern försvinner under en rast i skolan och det är bara början.
Det är en spännande och välskriven deckarhistoria som är sådär lagom obehaglig. Rekommenderas verkligen.
Anna Fredriksson Sommarhuset
En mamma som tar sitt liv. En syskonskara med dålig sammanhållning. En storasyster som tycker sig ha rätt till sommarhuset för att hon varit där mest. En lillasyster och en lillebror som bara vill sälja. Ja, det är upptakten till Fredrikssons bok som börjar lite småsegt men som växer och när boken är slut tycker jag verkligen att det varit en bra läsupplevelse. Det är sårade känslor och småtramsiga beteenden (som emellanåt är skrämmande lätt att känna igen sig i), sommarångest och fejkade leenden. Det känns väldigt äkta, som en liten bit av verkligheten förtäckt i fiktion. Jag säger tack för tipset, Mind the Book!
tematrio - bortglömda favoriter
Många i bokbloggsvärlden tar sig just nu på olika sätt en närmare titt på vad som döljer sig i den egen bokhyllan och det gäller även för Lyran som i denna veckas tematrio ber oss berätta om tre nästan bortglömda favoriter.
1. Såg inte hela säsongspremiären av Babel, men jag såg Per Hagman. Hans novellsamling Skugglegender läste jag när det begav sig och jag minns inte så mycket av själva novellerna utan mer känslan av att läsa dem. Det var en värld så långt bort från min egen småstadstillvaro och det var som att resa i en annan värld. Under många år var det dessutom den enda novellsamling jag läst i sin helhet. Värt att nämna den bara för det!
2. Vita tänder av Zadie Smith, eller egentligen vilken bok som helst av Smith. Gillar historierna, personerna, språket, allt. Henne hade jag faktiskt glömt bort så nu hoppas jag att det snart kommer en ny bok av henne.
3. Tusen strålande solar av Khaled Hosseini. Flyga drake fick väldigt mycket uppmärksamhet, inte minst tack vare filmen. Personligen tycker jag dock att Tusen strålande solar är starkare och jag minns hur jag led med kvinnorna som tvingades leva så isolerat och stå ut med så mycket under talibanernas styre i Afghanistan.
Nu drabbades jag av omläsarlust!
Med nässprejen som sällskap
Ni vet de där dagarna när man sitter på jobbet och längtar efter en dag hemma i sängen då man kan sova länge och ligga kvar och läsa hela dagen. Nu har jag legat i min säng tre dagar på grund av en eländig förkylning och helt ärligt är jag rätt trött på den nu och skrivbordet på jobbet lockar nästan lite. Så olika det kan vara!
bokbloggsjerka 9 - 12 mars
Ack, om denna veckas bokbloggsjerka ändå vore sann!
Nu ger jag dig ett virtuellt presentkort värt 1000 kr. Vilka böcker skulle ligga i din korg när du väl har kommit fram till kassan?
PS: Eftersom det här är en variant av fråga som vi redan har haft kommer här en bonusfråga: Finns det en översättare som du vill risa/rosa?
Jag hoppar helt över frågan om översättare eftersom jag inte alls är insatt i vem som översatt vilka böcker trots att jag alltid läser översatt om orginalspråket är något annat än svenska.
Presentkortet på 1000 kr skall jag väl däremot kunna sätta sprätt på! :) Eftersom jag (bortsett från ett inköp av Cirkeln) inte handlat något på årets bokrea surfar jag in på min internetfavorit - Bokus - och gör följande beställning för 1007 kr.
Till ordinarie pris beställer jag också:
Och som MP3-bok via Dito beställer jag:
Tanken bakom alla inköp är att om jag skulle få ett presentkort på 1000 kr kan jag köpa sådant som jag inte annars skulle köpa men som jag ändå av olika anledningar vill läsa eller lyssna på.
kanske måste handlar byxor också ...
Böcker är trevligt, böcker är livsnödvändigt. Jag älskar känslan av att öppna en ny bok eller sms-plinget när en ny bokbeställning från Bokus har anlänt till utlämningsstället. Men, hur mycket bokälskare jag än är så är det ju oundvikligen så att jag även måste lägg lite pengar på kläder (åtminstone någon gång om året ...). Hos Hanna Ek pågår just nu en tävling där man kan vinna ett presentkort på HM laddat med 1000 kr. Jag tar chansen och är med för min vårgarderob är verkligen i behov av ett lyft och just idag råkade jag ju klicka hemma ännu en bokbeställning ... Där rök ännu ett ett tröjinköp liksom ...
Varning för (smyg)reklam
Älsklingens kompis Christian Björk har i dagarna kommit ut med en bok om kvinnan som grundade Svenskt Tenn, Estrid Ericson, och det kan jag självklart inte låta bli att nämna här på bloggen (det är ju trots allt en bok vi talar om!). Han har tidigare gett ut en bok en Axel Einar Hjorth, chefsarkitekt på NK 1927 - 1938. Båda böckerna finns i pocket för den designintresserade.
Så, nu är det slut på reklamen för den här gången! :)
Så, nu är det slut på reklamen för den här gången! :)
djurvänner
Kom på att jag läste ut en bok i början av sportlovet som jag alldeles glömt bort att säga något om - Djurvänner av Anton Marklund. Så här långt efter är det alltid svårt att komma ihåg boken tillräckligt väl för att göra någon djupsinnig analys, men boken är läsvärd och vackert skriven.
Boken handlar om sjuttonåriga Johannes som är autistisk och detta har påverkat familjen på många sätt under hans uppväxt. Det jag minns mest är allas utsatthet - mamman, pappan, läraren, klasskamraterna. Hemska saker händer, allt hänger samman, men det går liksom inte att lägg skuld på någon.
Boken skulle nog ha lästs i ett svep och inte tjugo sidor här och tjugo sidor där. Mitt hattande mellan olika böcker förstörde nog upplevelsen av Djurvänner lite. Tyvärr. Egentligen är det här nog en riktigt bra och viktig bok. Kanske borde läsa om den.
tematrio - den svenska bilderboken
Hos Lyran handlar veckans tematrio om böcker riktade till barn:
Berätta vilka tre bilderböcker du skulle välja för att representera den svenska bilderboken.
Jag har ingen större koll på bilderboksutgivningen. Umgås inte med barn och har inga egna. Men jag ger mig ändå på den här tematrion med viss tvekan och nämner tre kända favoriter..
1. Alfons Åberg av Gunilla Bergström. Är man strax över trettio som jag är så är man uppväxt med Alfons, hans ensamstående positiv-manlig-förebild-pappa och låtsaskompisen Mållgan. De tidiga böckerna är rätt tidstypiska med sin lägenhetsmiljö i höghus som var så tydligt överrepresenterat i barnprogramvärlden i slutet av 70-talet och början av 80-talet. I övrigt är Alfons och hans pappa väldigt vanliga.
2. Pettson och Findus av Sven Nordqvist. Jag var lite för gammal för bilderböcker när Pettson slog igenom så jag har egentligen aldrig läst dem, men bilderna är fantastiska med alla sina små lustigheter. Det finns verkligen mycket att titta på!
3. Inga Borgs böcker om Plupp lästes ofta hemma hos oss när jag var liten. Tycker att de kan få finnas med på listan eftersom de handlar om norra Sverige, om naturen och om årstidernas växxlingar. Plupp med sitt blåa hår och röda näsa bor i en kåta och på så sätt mötte jag och alla andra barn en liten del av samernas historia.
Min kamp ...
Del 2, 3, 4 und so weiter förblir olästa. Knausgård är född 1968. Jag förstår att han måste ta med varenda liten detalj i sitt, av bok 1 att döma, tämligen ordinära liv för att fylla alla sidor i alla böcker, men det betyder inte att jag vill läsa om det. Jag förvånas uppriktigt över att så många vill fortsätta läsa böckerna.
Det mest positiva jag har att säga om Min kamp 1 är att det är roligt att faktiskt ha läst den och därmed kunna ha en väl underbygd åsikt. I övrigt tar jag ett djupt yogaandetag och andas ut tråkläsningen och andas in ny läslust.
bokbloggsjerka 2 - 5 mars
Finns det någon bok som har fått översvallande recensioner men som du själv absolut inte tyckte om?
Ja, det där händer väl lite då och då kan jag tycka. För några år sedan hyllades ju Stieg Larssons Milleniumtrilogin av alla. Jag läste första boken, Män som hatar kvinnor, men förstod inte storheten. Självständiga kvinnor har vi mött förr i litteraturen och deckarintrigen är välskriven men inte utomordentlig. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann gillade jag inte heller. Jag lyssnade på den som ljudbok och enda anledningen till att jag fortsatte ända till slutet var Björn Granaths fantastiska uppläsning. Senast i raden har vi Knausgård, Min kamp 1. En stor suck av lättnad när den var utläst.
