bokmässebesök
Så har man då varit på bokmässan! Det är så underbart och samtidigt så utmattande att befinna sig i myllret av männsikor som alla sliter bland böcker, lyssnar på författarframträdanden, lyssnar på debatter, tar sig en snabb kopp kaffe samtidigt som de tittar ned i påsarna och kollar vad de egentligen har köpt hittills. Som en jättemassa av boknördar och man känner sig som hemma!
Bokmässans stor attraktionskraft för mig personligen är annars kombinationen av alla montrar och seminarier som kan inspirera eller ge ett helt nytt perspektiv. Jag och kollegorna hade miniseminariekortet i år och det fanns ju massor som jag hade velat gått på, men jag valde till slut ut fem och det var nog rätt lagom. Gillar konceptet med miniseminarier, 20 minuters input och sedan ut i vimlet igen, där åtminstone jag vill spendera mer tid än vad jag gör i föreläsningssalarna.
Årets bokmässe-plus
- Göran Häggs mycket inspirerande miniseminarie om Stagnelius. Att lyssna på någon som verkligen kan och brinner för något ger så mycket energi även till åhörarna. Kommer troligen att köpa boken när den kommer på pocket.
- MIn photo session med Herr Ranelid. Står där lite stillsamt och får min bok signerad när det plötsligt dyker upp en människa med kamera och tar ett foto på oss. Fick det finfint utprintat alldeles gratis dessutom! Troligen har varken jag eller Ranelid någonsin sett värre ut, men vad gör det, jag har min idolbild!
- Den ursnygga Voltairemontern som stack ut med all sin sammets och lull-lull. Ville flytta in!
- De finska inslagen, hörde bland annat lite av en diskussion kring hur finnar tänker om svenskar och vice versa. Mycket intressant. Visst ni att svenskar är mer positiva till finländare än tvärs om? Å andra sidan vet finländare mer om svenskar och Sverige än vad svenskar vet om finländare och Finland ...
- Alla trevliga människor. En kvinna kom fram till mig mitt i myllret och talade om att hon bara hört positivt om skolan jag arbetar på. Trevligt! Tyvärr försvann hon lika fort så jag hann inte fråga hur det kom sig att hon hört talas om oss.
- Piratförlagets lilla gratisbok Smakprov 2007 - De bästa sidorna med utdrag ur böcker som utkommer på förlaget under året. Ett smart sätt att presentera sina böcker!
Årets bokmässe-minus
- Att det inte finns någon variation på caféernas utbud av mackor och fikabröd. Jag vet, dagens i-landsproblem, men jag vill inte sitta ned och äta en riktig lunch på bokmässan, då går det bara bort tid i onödan. Jag vill bara slänga i mig en macka och fortsätta bland montrarna och då önskar man att det kunde finns lite variation. Dessutom är mackorna hutlöst dyra!
- Pocketutbudet. Hur kan det komma sig att förlagens egna montrar och bokhandlarnas montrar har i stort sett samma utbud av pocket? Borde in förlagen ta chansen att visa upp de nyutgivna böckerna? Eller pusha lite extra för debutanterna? Skärpning, bokförlagen! Bokmässan skall inte känns som när klädkedjorna har rea och tar fram två år gamla plagg de vill bli av med! Ett plus till gay-förlaget Normal som bjöd på ett annat utbud än de stora aktörerna. Hoppas att ni för sälja mycket under mässdagarna!
- Bristen på erbjudanden. På mässan fanns förvånansvärt få riktigt bra erbjudanden. Visst kunde man köpa fyra pocket för 100 kr, men för de som ville köpa inbundna böcker, kokböcker, trädgårdsböcker etc var priserna de samma som alltid. Synd.
-Aftonbladets monter. Jo, nog vet vi alla att Aftonbladet har sin tillhörighet bland socialisterna, men röda fanor som vajar med hjälp av fläktar (eller vad de nu var som fick dem att vaja) och en monter som andades fackföreningslokal i tidernas begynnelse är väl ändå att överdriva en aning? Jag tyckte det var pinsamt att se.
bokmässan hägrar
Avslutade förra veckan med en mäktig och alldeles underbar Carmina Burana-konsert och inledde denna vecka med totalkaos, men kontraster är alltid uppiggande! Igår var det Skoljogg på förmiddagen och jag och en kollega valde att gå de åtta kilometrarna istället för att stå efter banan och kolla närvaro. Ett mycket bra val! Fin och varierad sträcka och efteråt var man härligt trött efter all frisk luft. Naturen är vacker om hösten!
Annars är det Bokmässan som hägrar denna vecka. Imorgon åker jag och fyra kollegor till Göteborg för en heldag med miniseminarier och flanerande bland mässmontrar. Jag hittade så många intressanta seminarier att om jag skulle gå på alla så hinner jag inte se något alls av mässan. Har nu bantat ned listan till sex miniseminarier och hoppas att jag valt russinen!
Återkommer självklart med rapport från mässan. Det gör för övrigt även litteraturprogrammet Babel som sänder från mässan på lördag kväll. Brukar vara värt att se.
dublin 4
Kände för riktigt lättsam läsning igår eftermiddag så jag knallade till biblioteket och lånade, för en gångs skull, en pocket. Det blev ett säkert kort när det gäller lättsam läsning; Maeve Binchy och boken Dublin 4.
Jag har läst någon Binchy förrut och det har väl funkat som ren underhållning, men Dublin 4 gör inte ens det. Den är faktiskt bara tråkig och även om jag förstår att tanken är att vi skall få följa personerna och deras lätt ångestfyllda tankar inför den stundande middagen hemma hos Carmel, så håller det liksom inte.
Carmel är en nervöst lagd, medelålders kvinna som en månad i förväg skickar ut middagsinbjudningar till några bekant. En av de inbjudna kvinnorna är hennes makes älskarinna och här tror man ju att det hela kan arta sig till att åtminstone bli en roande scen under middagen när maken och älskarinnan avslöjas, och kanske blir det så, jag orkade inte läsa så långt. Jag gav upp denna bok efter sjuttio sidor och jag rekommenderar nog ingen att försöka ta sig igenom de resterande etthundratrettio sidorna.
Dublin 4 är inte Binchys bästa bok .
på vinst eller förlust
Känner du för läsning som är rolig, skrattframkallande och med viss igenkänningsfaktor? Läs På vinst eller förlust av David Nicholls!
Brian, nitton år, arbetarklass och finnig som få, skall bli univeristetsstudent. Tiden är 80-talets mitt och platsen är England. Brian tilldelas ett rum i ett hus med två överklasskillar som naturligtvis känner varandra sedan länge (och dessutom brygger öl hemma i vardagsrummet!) Gissa vem som får husets minsta rum med den fuktiga madrassen (som han dessutom lägger på golvet och kallar futon!)! Universitetslivet kanske inte riktigt blir som Brian har tänkt sig, men han lever i en egen lite värld där han inte alltid lyckas plocka upp andras signaler ... Kär blir han förstås, i Alice. Som han kämpar för att få denna Alice! Som han idealiserar henne. Som han missbedömder henne! Och som jag skrattar gott! Hans grandiosa plan är att se till att hamna i samma frågesportslag som Alice och den vägen kunna vinna hennes hjärta ... kanske inte den bästa av planer ... men Brian är nu inte heller den smartaste av unga män ...
Jag fullständigt älskar Brian! En slags Adrian Mole och vem kan tycka illa om en sådan karaktär?
mys i arvika
Känner mig så nöjd över att jag och Sambon inte gått i "varje-gång-vi-ses-skall-allting-vara-extra-perfekt-och-extra-mysigt"-fällan. Allt var som vanligt, slappade i nyinköpt second-hand-soffa, kollade på inredningsprogram, handlade på ICA, långfikade och allt annat som man gör vilken helg som helst. Älskar vårt liv, älskling!
Lite lyx måste man ju i alla fall unna sig och i Arvika finns underbara Oscars Choklad och Glass, en av Sveriges bästa chokladtillverkare. Underbar choklad som verkligen smälter i munnen och smaken är bara sååå perfekt. Personlig favorit är choklad smaksatt med grönpeppar samt deras mörka chokladtryffel. To die for! Tyvärr har inte Arvikaborna förstått vilken pärla denna chokladtillverkare är och butiken kommer snart att upphöra. Mycket tråkigt! Skärpning, arvikabor! Lite lyxig choklad är precis vad ni/vi/alla behöver.
rebecca
Förra året såg jag den underbara filmatiseringen av Daphne de Mauriers Rebecca och blev så betagen att jag nu läst den, och för en gångs skull på originalspråk. Ibland är det givande att snoka omkring i engelsklärarnas bokförråd! :)
Boken är minst lika förtrollande som filmen. Jag känner sådan sympati för både Rebecca, som gör allt för att vara till lags trots att alla verkar upptagna med att tänka på hennes makes, Max de Winters, första hustru som också hette Rebecca och omkom i en båtolycka. Eller gjorde hon det? Bokens stämning är förtätad, husfrun är obehaglig, Rebecca är nervös med samtidigt stark och Max är förtvivlad och ångestfylld.
Detta är en klassiker som alla borde ta sig ett par timmar och läsa. Den är trots allt bara på ca 100 sidor, så varför inte?
nytt om språk
Språktidningen damp ned i min brevlåda i mitten av förra veckan, så efter körens lilla framträdande i domkyrkan i söndags, sjönk jag ned på Favoritkaféet med tidningen i handen. Ja, jag gillar att njuta av min söndagar, och måndagar, och tisdagar ... ja, ni fattar min ständiga bantningsnoja! :)
I vilket fall, Språktidningen är en ny populärvetenskaplig tidning om språk som är precis så bra som jag hoppades! Här hittar läsaren allt möjligt som berör språk, ibland med krångliga grammatiska förklaringar, men för det mesta väldigt lättsam och rent av underhållande läsning. Jag uppskattade särskilt artikeln om hur ungdomsspråk är en slags markering mot vuxenvärlden och därmed måste vara nyskapande och ibland obegripligt för oss icke-ungdomar. Mest intressant av all läsning i tidning tyckte jag att artikeln om språket karaimiska var. Tänk att det finns en liten språkspillra som talas av en lite folkspillra i Litauen, och tänka att dessa femtio karaimisktalande har en expert på sitt språk, och tänk att den experten sitter i Uppsala! Jag är full av förundran! Hur kommer det sig att den expert överhuvud taget kom på att "karaimiska, det skall bli mitt område det!"?
Roligt också att tidningen har en del där läsarna kan få svar på sina frågor om språk, där man bland annat kan lära sig mer om ordet drätselkontor. I mitt fall fick jag också lära mig att det existerade ett sådant ord ...
Längtar redan efter nästa nummer!
duck city
Lena Andersson har med Duck City skrivit en mycket tänkvärd och insiktsfull "storebror-ser-dig"-roman som många fler borde unna sig att läsa. Vi som är svensklärare hade, tillsammans med alla Sveriges Svenska B-elever, möjlighet att läsa ett utdrag ur boken i samband med nationella provet i våras och det var där min nyfikenhet på boken väcktes.
I Duck City har fetman slagit till på allvar. Regeringen, ledd av herr Pigg, inleder ett krig mot fetman kallad Operation Ahab. Hård kontroll av medborgarna tar sin början, de som inte sköter sig (läs bantar) riskerar att tvångsförflyttas till så kallade hälsokliniker. Kalle A är en av bjässarna i landet, 212kg tung har han blivit, och han arbetar på sin farbror John von Anderssons fabrik. Farbror John är landets ledande industrimagnat som tillverkar friterad mat och andra ohälsosamma produkter. Genom klausuler i lagändringarna är han snart i stort sett ensam om att få tillverka och levera mat till folket. Operation Ahab fortsätter, Farbror Johns friterade munkar säljer som aldrig förr.
Kajsa finns också med på ett hörn, hon är flickvän till Kalle A och älskarinna till Farbror John. En situation som successivt blir allt mer ohållbar och hon går ett tragiskt öde till mötes.
Samtidigt som kriget mot fetman trappas upp mördas allt fler "vita valar" och polisen tycks stå helt utan ledtrådar. Frågan är också hur mycket fallet prioriteras, att döda en av de riktigt fetmadrabbade kan ses som en slags renhållning i landet som skall rensas från övervikt.
Allt mäts och vägs, kvalité på litteratur bestäms efter författarens fettprocent, alla bantar och äter friterad mat. Alla är totalt besatta av tanken på mat, skall de äta eller inte äta? Duck City håller på att gå under, både fysiskt och psykist.
Duck City är underhållande läsning, men samtidigt en svidande samhällskritik. Högaktuell. Det mest intressanta jag läst på länge. Eller kanske skall jag säga hört, för jag lyssnade på en ljudbok, vilket jag verkligen rekommenderar eftersom det är Lena Andersson som själv, på ett alldeles briljant sätt, läst in boken.
carmina burana
Tyckte att jag behövde muntra upp mig själv lite grann så idag på lunchen knallade jag iväg och köpte biljetter till Carmina Burana. Älskar verkligen detta fantastisk körverk, det är så otroligt maffigt! Har varit på det en gång tidigare, i Hemstaden, men längtar ändå efter att få sjunka ned i Konserthusets stol, luta huvudet bakåt och bara njuta!
Tyvärr måste jag vänta ända till den 23 september, men det kommer att vara väl värt väntan! Synd bara att Sambon inte kan göra mig sällskap, han har aldrig hört hela verket.
fransk afton
Efter en vecka i schemakaosets land var det underbart att igår ta en fika på Favoritkaféet tillsammans med E och sedan sjunka ned i biofåtöljen och avnjuta en fransk film med en Isabelle Huppert i toppform.
Filmen Maktens rus handlar om en kvinnlig rannsakningsdomare (spelade av Huppert) som bestämt sig för att sätta dit ett gäng korrupta höghöns från näringslivet. Det är svårt att hänga med i själva rättsprocessen (troligen för att min insyn i franskt näringsliv och fransk politik är lika med noll) med Huppert gör ändå denna långsamma film sevärd. Hon är sarkastisk, målinriktad och satsar allt på sitt jobb. En modern karriärkvinna som lärt sig maktens spel.
Gillar fransk film och även om denna var långt ifrån den bästa jag sett så är den ändå en film jag är glad att jag sett. Gillar också hur fransmän så ofta lyckas göra helt vardagliga scener, som att bädda sängen och att diska, till vettiga filminslag, det lyckas svensk film aldrig med.
filmfrossa
Being Julia
Julia Lambert är en hyllad skådespelare i 30-talets London, som nu börjar nå den åldern då kvinnliga skådespelerskor får biroller istället för huvudroller. Hon är nära ett sammanbrott, träffar en ung älskare och blir vansinnigt förälskad, men han träffar naturligtvis en ung blondin som också är skådespelerska ... De får varsin roll i samma pjäs och Julia bestämmer sig för att visa att hon fortfarande är den största och den bästa.
Helt OK film, där Annette Bening spelar den något tragiska Julia som inte kan hålla isär teatern med verkligheten. Julias man spelas av alltid lika underbare (och snygge!) Jeremy Irons, bara det gör ju filmen sevärd! :)
Hotel Rwanda
Från lättsamt till otäckt. Hotel Rwanda handlar, som säkerligen alla vet, om hur Huturebellerna sommaren 1994 mördar/slaktar/försöker utrota tutsibefolkningen i Rwanda. En miljon tutsier dödas på tre månader. Det är skrämmande hur (väst)världen kunde blunda för detta och inte göra något. Filmens huvudperson gör dock något. Han jobbar som hotellföreståndare och när rebellerna börjar sin utrensning ger han över tusen tutsier och hutuflyktingar en fristad på hotellet och räddar dem på så vis undan en säker död. Det bästa och värsta med filmen är att det är baserat på verkliga händelser. Detta är en film alla borde se, alla borde veta vad som hände i Rwanda sommaren 1994.
.jpg)
Agata och stormen
Tillbaka till det lättsamma, denna gång med italiensk komedi. Agata är en medelålders kvinna som driver en bokhandel (som förresten verkar helt underbar!) och förälskar sig en betydligt yngre man som får henne att "tända på alla cylindrar" och laddningen inom henne får till och med glödlampor att slockna (ja, allt är möjligt i sydeuropeisk film!). Agatas bror upptäcker samtidigt att han är adopterad och att hans bror är en något udda figur; kvinnotjusare och säljare av hysteriskt mönstrade kostymer. Naturligtvis vävs alla karaktärs liv ihop till en färgsprakande och något galen mix.
Alla karaktärers är helt underbara! Älskar dem! Fattar inget av humorn med denna film har ändå en mycket hög mysfaktor och jag rekommenderar verkligen att se den en trist och regning söndagseftermiddag nu i höst.
Morvern Callar
För flera år sedan köpte vi en födelsedagspresent till M.M. Tanken med presenten var att hon skulle kunna unna sig en avkopplande kväll i badet så vi köpte badskum och sån´t och så en bok, Morvern Callar. Stackars M.M tyckte det var den mest underliga bok hon någonsin läst! Jag lånade den av henne och ja, den vara verkligen udda! Kunde därför inte motstå att se filmen när jag hittade den!
Morvern, som bor i en sliten skotsk västkuststad och jobbar på den lokala stormarknaden, hittar sin pojkvän död efter att han tagit sitt liv hemma i köket. Hennes värld rasar samman men Morvern skickar in sin döde pojkväns färdigskrivna roman till ett förlag, fast under sitt namn. Hon tar hans kreditkort, som är laddat med pengar till begravningen, och bjuder med sig väninnan till Spanien. Pojkvännen styckar hon och gräver ned.
Denna film är på sitt eget sätt ett mästerverk. Bildspråket är lika udda som boken själv och Morvern spelas mästerligt av Samantha Morton. Jag gillar den, men jag vet inte varför.
kommit igång
Gymmet har också startat upp med nytt schema och nyrenoverade lokaler. Så fräscht! Ny och trevligare entréyta, snyggt golv, upprustade spinningcyklar med röda detaljer och en större aerobicssal. Toppen! Riktigt roligt att gå dit igen! Nu har jag dessutom ett mål med min träning och bantning - väninnna J.A skall gifta sig framåt sommaren och då vill jag för en gångs skull känna mig lite snygg! 15 kg skall bort så här skall promeneras, simmas, spinnas och lyftas vikter. För att inte tala om alla frukter och grönsaker som skall tuggas! J.A skall också ge sig i kast med viktnedgången fast med hjälp av viktväktarna. Den här gången skall vi klara det, J.A! Önskar oss båda lycka till!
Nu väntar shopping på sta´n, hoppas att det har kommit in något snyggt. Har sett en mycket snygg parkas på Ellos av alla ställen, så det får bli höstjackan, men en snygg tröja eller något sådant kanske jag kan hitta på sta´n.
