fyndhörna
Det blev en liten sväng på bokrean igår. Trodde att det skulle vara lugnt precis efter lunch men det var massor av människor som plockade åt sig av årets reaböcker. Jag skippade den skönlitterära avdelningen helt på Akademibokhandeln och gick direkt till kokböckerna där jag, mot alla odds, faktiskt hittade en GI-kokbok som jag tyckte verkade både vettig och inspirerande; Cathrine Schücks GI till vardags. Frågan är nu bara om jag kommer att köpa kamutvete och quinoa ...
Knallade vidare till Bokia och där hade de en liten pocketrea till min stor förtjusning! När en pocket kostar 25 kr kan man chans lite så jag plockade åt mig Harri Nykänens Raid och tjallarna, Anna Quindlens Nattens ljus, Staffan Seebergs Sjöjungfruns namn samt Nina Lugovskajas Jag vill leva. Hoppas att åtminstone någon av dem visar sig vara ett riktigt fynd.
den ryske debutantens handbok
Gillade titeln och framsidan på denna bok, Gary Stheyngarts Den ryske debutantens handbok och när jag läste baksidan var ett inköp bara ett måste.
Vladimir Girshkin är rysk invandrare i USA och arbetar med att hjälpa andra invandrare genom den trista byråkratidjungeln. Han har en far som sysslar med försäkringsbedrägerier, en mor som är karriärskvinna och kallar honom för lilla misslyckandet, och så en flickvän som jobbar i sexbranchen, närmare bestämt S&M.
Via jobbet kommer Vladimir i kontakt med Rybakov, en invandrare vars närmsta vän är en bordsfläkt och vars högsta önskan är att få amerikanskt medborgarskap. Efter att ha lurat Rybakov flyr Vladimir till Prava, en påhittad stad misstänkt lik Prag, som kallas 90-talets Paris. I Prava hamnar Vladimir i kretsen kring gangstern Groundhog (Rybakovs son), och en plan om att starta ett pyramidspel tar form. Mitt i allt detta försöker Vladimir förstå sig på sig själv, vilket inte är det allra lättaste ...
Boken är skriven med massor av humor, men jag tyckte bara den var underhållande första halvan, sedan blir den bara för lång. Men gillar man lite skruvade böcker med massor av sköna personer är denna absolut att rekommendera.
bokrea
Idag börjar bokrean. Skall ta mig en liten tur och kolla in utbudet, men jag tror inte att det kommer att bli så mycket handlat. Kanske en kokbok eller så, det brukar finnas en del som ser lockande ut. Särskilt de med smarriga chokladkakor ... eller muffins ... eller vad som helst som inte är nyttigt eller GI ... fast det är väl en GI-bok jag borde köpa! :)
Sedan jag helt snöade in på pocketböcker har inte rean känts lika lockande. Jag längtar efter en ordentlig pocketrea, undrar när den kommer? Hoppas nästa år!
sömnbrist
Undrar hur sliten man ser ut när till och med eleverna kommenterar att man ser trött ut ...
Ont i halsen har jag också ...
Tycker lite synd om mig själv idag ...
Måste lägga mig tidigt ikväll ...
lokförare sökes ...
Det underbara sportlovet är till ända och jag vinkade hej då till älsklingen igår eftermiddag. Att åka kollektivt genom landet kräver dock en stor portion tålamod och en del humor ...
Frid och fröjd fram till Karlstad. I Karlstad klev det på ett malmöitiskt pojklag som skrek och skränade, spelade hög musik och slängde mat på varandra. Som vilken ungdomsgård som helst alltså ... Framme i Katrineholm var det slut på tågresandet och vi transporterades med buss till Norrköping och naturligtvis blev vi försenade, men vad gjorde det, tåget mot södern var en hel halvtimme försenat ... och vi hade ju fotbollspojkarna som kunde underhålla oss på perrongen ... Så kommer tåget, äntligen, och tillsammans med de galda gossarna, som naturligtvis skulle sitta i samma vagn som lilla jag, kliver vi alla ombord och tar oss till Linköping där vi blir stående i en och en halv timme för att det inte finns någon lokförare! Men, herregud! Visste inte SJ och tåget skulle längre än till Linköping? Var lokföraren på schlagerfestivalen? Rymde lokföraren? Skånepojkarna försvann i alla fall ut i friska luften när väntan blev så lång, och de tog sin mycket högljudde tränare med sig ... Rullade sent omsider vidare genom Sverige för att drabbas av signalfel som gjorde oss ytterligare minst en halvtimme sena ... Skulle varit hemma kvart i tio, nu kom jag hem halv ett ...
Inte utan att jag tyckte lite synd om konduktören, eller tågvärd heter det kanske nuförtiden, som var tvungen att ropa ut alla pinsam information om hur det låg till. Hon var snäll och meddelade hur vi alla skulle reklamera biljetterna på grund av SJ:s strul "som inte har något samband med stormen": Stackarn var till och med tvungen att plocka fram sina språkkunskaper och på franska meddela några resenärer vad som hände. Fraser som "Vi ar ingen lokförare och blir därför stående en timme till här i Linköping" samt "Ni kan reklammera er biljetter, mer information finner ni på sj.se" är nog inte riktigt vad man lär sig i skolan ... I alla fall inte vi som läste tyska ...
En av de glada fotbollsgossarna trodde att detta var en medveten taktik från SJ, eftersom alla gick till restaurangvagnen för att köpa något att tugga på och så en kopp te till detta ... Inte utan att jag ser en blivande ekonom i denne pojke! :)
Frid och fröjd fram till Karlstad. I Karlstad klev det på ett malmöitiskt pojklag som skrek och skränade, spelade hög musik och slängde mat på varandra. Som vilken ungdomsgård som helst alltså ... Framme i Katrineholm var det slut på tågresandet och vi transporterades med buss till Norrköping och naturligtvis blev vi försenade, men vad gjorde det, tåget mot södern var en hel halvtimme försenat ... och vi hade ju fotbollspojkarna som kunde underhålla oss på perrongen ... Så kommer tåget, äntligen, och tillsammans med de galda gossarna, som naturligtvis skulle sitta i samma vagn som lilla jag, kliver vi alla ombord och tar oss till Linköping där vi blir stående i en och en halv timme för att det inte finns någon lokförare! Men, herregud! Visste inte SJ och tåget skulle längre än till Linköping? Var lokföraren på schlagerfestivalen? Rymde lokföraren? Skånepojkarna försvann i alla fall ut i friska luften när väntan blev så lång, och de tog sin mycket högljudde tränare med sig ... Rullade sent omsider vidare genom Sverige för att drabbas av signalfel som gjorde oss ytterligare minst en halvtimme sena ... Skulle varit hemma kvart i tio, nu kom jag hem halv ett ...
Inte utan att jag tyckte lite synd om konduktören, eller tågvärd heter det kanske nuförtiden, som var tvungen att ropa ut alla pinsam information om hur det låg till. Hon var snäll och meddelade hur vi alla skulle reklamera biljetterna på grund av SJ:s strul "som inte har något samband med stormen": Stackarn var till och med tvungen att plocka fram sina språkkunskaper och på franska meddela några resenärer vad som hände. Fraser som "Vi ar ingen lokförare och blir därför stående en timme till här i Linköping" samt "Ni kan reklammera er biljetter, mer information finner ni på sj.se" är nog inte riktigt vad man lär sig i skolan ... I alla fall inte vi som läste tyska ...
En av de glada fotbollsgossarna trodde att detta var en medveten taktik från SJ, eftersom alla gick till restaurangvagnen för att köpa något att tugga på och så en kopp te till detta ... Inte utan att jag ser en blivande ekonom i denne pojke! :)
mera frankrike
Ja, men herregud, nu har Stieg Larsson sålts i över en miljon exemplar i Frankrike! Snart är jag den enda i världen som inte läst hans böcker! Måste man läsa dem? Jag tycker ju inte att de verkar så bra ... fel genre för lilla mig ... Den dag kära syster ringer och säger att hon läst Stieg Larsson-böckerna skall jag också läsa dem! :)
flåset är borta!
Första träningspasset på evigheters evigheter och det är bara att konstatera - kondition är en färskvara! Flåsade som galning på gymmets Orbitrek-liknande maskin och konstaterade muskelbortfall vid roddmaskinen ...
Nu hoppas jag verkligen att ryggen håller så att jag kan komma igång igen. J:s bröllop och beach 2008 närmar sig med stormsteg!
zaho - I like!
Har en ny favoritartist! En fransk!!! Trodde väl aldrig! Och det märkligaste är att jag och älsklingen båda gillar henne lika mycket! Zahos låt c´est chelou är beroendeframkallande, och om du av någon anledning skulle vilja ha lite variation så kan man smyglyssna på hennes album här.
Jag vill gå på ett spinningpass med bara Zaho! Till och med den fransk versionen av ... ja, vad hette nu låten på engelska ... är bättre! På franska heter den iaf Tu reconnais!
Förutom att maniskt lyssna på Zaho, tillbringar jag mina sportlovsdagar med att göra typ ingenting - så skönt! På svt.se kan man se alla avsnitt av den hemskt dåliga serien Andra Avenyn ... Den är verkligen dålig ... jag har fastnat totalt ... Skäms ...
Jag vill gå på ett spinningpass med bara Zaho! Till och med den fransk versionen av ... ja, vad hette nu låten på engelska ... är bättre! På franska heter den iaf Tu reconnais!
Förutom att maniskt lyssna på Zaho, tillbringar jag mina sportlovsdagar med att göra typ ingenting - så skönt! På svt.se kan man se alla avsnitt av den hemskt dåliga serien Andra Avenyn ... Den är verkligen dålig ... jag har fastnat totalt ... Skäms ...
semla med nostalgi
Semlor är kanske inte min absoluta favoritbakelse (är det en bakelse förresten?) men Sveriges godaste semla måste vara den på Citykonditoriet här i Arvika. Mums! Mandelmassan är gudomlig!
Att de dessutom har kvar de underbart sittvänliga originalmöblerna från 40-talet gör upplevelsen total. C, du skulle älska detta ställe!
ingen i världen
Tänkte att jag skulle vidga mina vyer lite så jag valde boken Ingen i världen av Hisham Matar.
Året är 1979 och i Tripoli i Libyen bor Suleiman, en nioårig pojke, och hans familj. Kaddafiregimen har inletts och mycket runt den lilla pojken är hotfullt och obegripligt. En dag går Suleiman och till torget med sin mor för att handla och han får då syn på sin far, som egentligen skall vara på affärsresa, men fadern låtsas inte om honom. Närmast desperat försöker Suleiman bringa klarhet i vad som händer.
Får erkänna att mina bakrgrundskunskaper om Libyen och Kaddafiregimen inte riktigt räcker till för denna bok ... men hyfsat läsvärd var den trots allt.
nu vill jag sjunga dig milda sånger
Vissa böcker känner man att man liksom bara måste läsa annars har man ingen kolla alls. Alla, verkligen alla, verkar ha läst Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson och jag vill ju inte vara sämre. :)
Veronica är en ung författare som en dag flyttar in i ett hyrt litet hus i siljanstrakten för att i ensamhet och tystnad skriva klart den bok hon påbörjade när hon bodde på Nya Zeeland. På andra sidan ängen observerar en gammal kvinna, enstöringen Astrid, Veronicas inflytt och sakta närmar sig de båda kvinnorna varandra och utvecklar en nära vänskap där de båda får möjlighet att bearbeta sina livstragedier.
Visst är det en vacker bok om vänskap, men mer än så vet jag inte om jag tycker att den är. Inget toppbetyg av mig, men vad gör det när till och med bokhandeln utsåg den till årets bok?
Längtar efter en sådan där fantastisk läsupplevele, det var ett tag sedan nu ...
eldsmärket och flykten från frank
Det finns böcker jag inte tycker om. Ofta lägger jag undan dem en vecka eller två och så ger jag dem en ny chans. Så har det varit med två böcker på sista tiden och hur jag än försöker är det bara att inse, de är inte min typ av böcker.
Eldsmärket av Liselott Willén handlar om ett gäng i 20-årsåldern som spelar rollspel tillsammans (den där varianten då man åker till skogen och låtsas att det är medeltid) och en dag bestämmer sig för att ta rollspelet till krogen och vidare ut i verkligheten. De tänker helt enkelt spela ett spel med riktiga människor, som helt ovetande om vad som försiggår, skall vara deltagare. Tyckte att det lät lite spännande, men det är något med Willéns berättarstil som inte tilltalar mig. Kanske är jag för gammal för boken? Hemska tanke!
Flykten från Frank av Herbjørg Wassmo köpte jag för att jag kände för en rolig bok, ren underhållning bara. Sanne är författare och har en gift älskare, Frank, som är antikhandlaren som aldrig kommer att lämna sin fru, och en dag sätter in pengar han vill gömma på Sannes konto, fyra miljoner närmare bestämt. Ska Sanne ta pengarna och dra? Ja, säger hennes väninna och det bär iväg ned till kontinenten. Jag tänkte ju att detta skulle vara kul, lite girl power så där. Men istället så har Sanne mest dåligt samvete och känner sig jagade och vill hela tiden återvända hem till Oslo. Inget för mig!
Eldsmärket av Liselott Willén handlar om ett gäng i 20-årsåldern som spelar rollspel tillsammans (den där varianten då man åker till skogen och låtsas att det är medeltid) och en dag bestämmer sig för att ta rollspelet till krogen och vidare ut i verkligheten. De tänker helt enkelt spela ett spel med riktiga människor, som helt ovetande om vad som försiggår, skall vara deltagare. Tyckte att det lät lite spännande, men det är något med Willéns berättarstil som inte tilltalar mig. Kanske är jag för gammal för boken? Hemska tanke!
Flykten från Frank av Herbjørg Wassmo köpte jag för att jag kände för en rolig bok, ren underhållning bara. Sanne är författare och har en gift älskare, Frank, som är antikhandlaren som aldrig kommer att lämna sin fru, och en dag sätter in pengar han vill gömma på Sannes konto, fyra miljoner närmare bestämt. Ska Sanne ta pengarna och dra? Ja, säger hennes väninna och det bär iväg ned till kontinenten. Jag tänkte ju att detta skulle vara kul, lite girl power så där. Men istället så har Sanne mest dåligt samvete och känner sig jagade och vill hela tiden återvända hem till Oslo. Inget för mig!
fikadax
Efter en eftermiddag som inleddes med en smärtfylld massage och de hotfulla orden "du har helt stopp i blodcirkulationen" eftersom min muskler är så spända, kändes det underbart att ta en fika med E och C och få uppdateringar från London och om renovering av villan som E snart flyttar in i. Inte avundsjuk på jobbet med renovering, men en trädgård framåt sommaren skulle ju inte vara helt fel!
Idag är sista riktiga arbetsdagen innan sportlovet. Imorgon är det halv studiedag och sedan blir det en vecka tillsammans med älsklingen - längtar lika mycket som alltid! Skall man vara särbo är det suveränt att vara lärare!
god gärning
Igår gjorde jag en god gärning. Mor ville bli av med en skänk som mest stod i vägen så jag lade ut den på Blocket och en halvtimme senare var den såld och mor var överlycklig, både mer plats i lägenheten och mer pengar i plånboken! Kände mig som en mycket god dotter.
det som ögat ser
Till min älsklings, och min plånboks, stora glädje köpte jag inga böcker förra veckan utan jag tog en runda bland bibliotekets pocketböcker istället. Kändes ovant ... Fördelen med att låna böcker är att man kan chansa lite, ta en bok som man aldrig skulle ha tagit om den kostat pengar. Plockade till exempel åt mig en deckare som jag kasserade efter tio sidor, utan dåligt samvete.
En annan lånebok, som jag absolut inte kasserade efter tiotalet sidor, var Ann Lagerhammars debutroman Det som ögat ser. Det handlar om Lykke, som hela sitt vuxenliv hängett sig åt studier och forskning i genetik, och stängt ute allt annat. När hon blir erbjuden en tjänst inom ett EU-projekt trakasseras hon av en manlig kollega och i samband med detta läser hon en artikel om en dagbok skriven av en hermafrodit på 1800-talet och hon kastar sig iväg till Paris, bort från kollegan och till dagboken. Flykten handlar mer om dagboken än om kollegan, mer om henne själv än dagboken, mer om att se sin egen sanning än att fly från jobbet.
Boken är intressant och stundtals närmast manisk när Lykke, likt Raskolnikov, feberrusig irrar omkring på Paris gator. Glimtar av Lykkes barndom bryter igenom och hennes liv blir allt mer en helhet, både för läsaren och karaktären själv. En mycket bra och ovanlig debutroman!
värsta schlagern
Så var den igång igen - melodifestivalen! Samma spektakel som alltid och tänk att det redan gått ett år sedan lärarinnan gick och blev schlagerdrottning (vad gör hon nu förresten?) och Kristian Luuk övertygade mig om att han faktiskt är riktigt rolig!
Årets första tävling var väl inte den bästa i världshistorien ... med skräck insåg jag direkt att Christer Sjögrens hemska, hemska, hemska bidrag skulle gå vidare till Globen och jag blir inte förvånad om han vinner alltihop. De där can-can-flickorna, var det någon som uppskattde dem??? Nåja, vinner Sjögren så går vi i alla fall till final (vi måste ju kvala oss dit från semifinalen) för det finns tillräckligt många galna tyskar, österrikare och balter som skulle ge oss en röst. För alla som tvivlar säger jag bara; minns Lettlands bidrag We are the winners of eurovision ... Långt ifrån lika smörigt, men samma hemska tuggummieffekt ... och Siw Malmkvist har fortfarande en strålande karriär i mellaneuropa, tro´t eller ej!
Amy Diamond, var Amy Diamond och var nog bäst igår. Älsklingen hörde det hela på radion och gillade den lille färöingen Brandur. Sussie Tapper hade också en fin låt med fin text så jag var inte förvånad över att hon gick till andra chansen.
Och nästa vecka är det dags för Carola ... Undrar om hon går direkt vidare till Globen? Haha! Klart hon gör, hon behöver inte ens framföra låten! :)
diskbänksfunderingar
Kanske är det jag som är fånig, men är det inte lite roligare att diska när diskmedlet är lila och doftar orkidé?
Undrar vad som får dammsugning att framstå som en tilltalande syssla?
bröllopsinbjudan med bantningsångest
Igår kom en finfin bröllopsinbjudan från vännen JA som gifter sig med sin JJ i mitten av maj. Vackert grönt kort med lyxig dekor och en mängd silverhjärtan som föll över köksbordet när jag öppnade den. Så romantiskt! Ser verkligen fram emot detta bröllop!
Satt naturligtvis och mumsade på en semla när jag öppnade inbjudan ... och jag som lovat mig själv och alla andra att hålla igen så jag kommer i något snyggt att ha på mig på hennes bröllop ... Får nog trots allt bli samma klänning som jag hade på brorsans bröllop, men den är rätt ok och typiskt mig så den funkar!
Denna ständiga bantningsångest ... Hittade en kvarglömd MåBra på tåget som jag norpade åt mig och i den fanns ett "rivstartsprogram" för viktnedgång ... får väl göra ett försök ännu en gång ... Usch, varför kan man inte bara vakna en morgon och vara smal, perfekt och allmänt underbar?
någon annanstans i sverige
Någon annanstans i Sverige av Hans Gunnarsson handlar om en helt vanlig by, en rad hus utefter en större väg någonstans i Sverige. Där bor ett antal människor, vissa gamla som alltid bott där, några hemvändare, någon nykomling, några familjer, den vanliga blandning så att säga. Vi får titta in i deras liv samtidigt som tre människor i byn dör och livet tar nya vändningar.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om denna bok. Det stod på baksidan att den skulle vara rolig och jag kunde inte låta bli att tänka på Arto Paasilinna och såg framemot oemotståndlig, grabbig humor. Visst finns det träffadne formuleringar och visst kan man känna igen sig lite (är uppvuxen i en liknande by), men ... jag kan inte låta bli att tycka att den är lite poänglös. Tyvärr.
honungstungor
Fler resor kors och tvärs genom landet ... Först till Uppsala i onsdags för fortbildning (oinspirerande förmiddag, men en myvket bättre eftermiddag) och sedan till hemtrakterna på fredag för begravning av min gamla, rara släkting. Usch, det var en jobbig fredag!
Resor betyder läsning och först ut blev Honungstungor av Helene Uri. Fyra kvinnor, som passarat trettio för några år sedan och bor i Oslo, har en syjunta tillsammans (vilket enbart betyder middagar, vin och skratt). Tre av dem har känt varandra sedan barnsben och den fjärde har kommit in för en kort tid sedan. Boken handlar om kvinnornas förhållanden till varandra, hur de dyrkar varandra, rangordnar varandra, snackar skit bakom ryggen och döljer det de vill att ingen annan skall veta - allt pågår bakom en fasad av största samhörighet. När så syjuntan firar jämt bestämmer de sig för att åka på en gemensam resa till Köpenhamn och då brister fasaden och hemligheter sipprar fram som förändrar allt för alltid.
Mycket läsvärt när man kommit in i den och då kan man inte sluta läsa, för man vill veta när katastrofen kommer och vad den består av.
