bokrea!
Idag startade bokrean! Alltid lika trevligt, även om jag tycker att utbudet är väldigt lika år från år. jag tillhör inte kategorin som står och hänger utanför bokhandeln klockan 23.50 och väntar på att de skall öppna för nattförsäljningen, men jag vill alltid gå på bokreans första dag.
En gång har jag faktiskt gått på bokrean mitt i natten. Det var när vi bodde i mysiga lilla Leksand där det finns en bokhandel (som är mer välsorterad än de flesta kedjor) och jag tänkte att för att få de böcker jag ville ha var det nog bäst att hänga på låset. Det var en annorlunda och trevlig upplevelse att bokshoppa på natten, bara de riktigt frälsta i butiken och man pratade med varandra medan man stod där och valde, tipsade om bra böcker och vandrade sedan gäspande hem. Troligen den mest sociala bokrea jag varit på.
I år blev det reabesök efter lunchrusning och sex stycken skönlitterärar böcker inhandlades. Kokböckerna stod jag som vanligt och bläddrade lite förstrött i, men eftersom jag inte använder de jag har är det liksom ingen idé att köpa nya. Brukar köpa någon facklitteratur, men hittade ingen som lockade. Kanske skall kolla lite noggrannare en annan dag.
Årets inköp hittills:
Bodil Malmstens Priset på vatten i Finistère. Kände att jag just nu behöver en bok om att hitta sitt sanna hem. Undrar vart mitt ligger? Tänker mig en sliten by i södra Italien, med utsikt över havet och med ett café där jag kan sitta och läsa och dricka kaffe på dagarna. Men, å andra sidan kanske det är den nya lägenheten som vi snart skall flytta in i som är mitt sanna hem. Vad skönt det vore!
Anita Gustavssons Lilith som är baserad på berättelsen om Adams första fru. Eva var inte först som många tror, det fanns en mycket tuffare och mer självständig kvinna innan henne som lämnade paradiset när Adam försökte bossa över henne. Synd att denna kvinna inte fått större plats i religionen!
Matthew Pearls Danteklubben. En bok om Dante och den gudomliga komedin måste man ju köpa! På denna utgåvas står att Pearl är en "stark, fyndig och oerhört begåvad författare". Enda kruxet med citatet är att det är Dan Brown som skrivit det ... har därmed inga jätteförhoppningar på boken ...
Julie Gregorys Mamma sa att jag var sjuk är ett typiskt bokreainköp. Ingår i Bra böckers "En sann historia" och det brukar betyda ruskigt innehåll och kass litterär kvalité. Boken handlar i vilket fall om en psykisk störning som kallas Münchhausen by proxy som gör att föräldrar (mest mödrar) skadar sina barn för att de själva skall få läkarnas uppmärksamhet. Skrämmande!
Karin Slaughters Hjärtslag fick bli årets kriminalromaninköp. Gillar inte genren men för 15 kr kan det vara värt att ge den en chans. I värsta fall hamnar den väl i kategorin "Böcker som inte är värda att läsa ut".
Sista inköpet blev Maxence Fermines Snö som verkar vara en vacker berättelse om en ung japan som trotsar familjetraditionen att bli präst eller krigare och istället satsar på att bli poet. Naturligtvis är det haikudikter det handlar om och hans läromästare lär honom att för att bli en mästare måste man behärska konst, musik och kalligrafi samt naturligtvis kärlekens konst ...
Hoppas på att dessa böcker skall ge mig många sköna lässtunder i mitt lilla läs -kryp-in som jag snabbt skall inreda i nya lägenheten!
Paris Je t'aime
Paris, Je t'aime! Underbar film som egentligen består av en hel rad korta filmer som snyggt binds samman till en enhet. Naturligtvis utspelar sig samtliga i Paris. Några delar av filmen är bättre än andra, som den inledande filmen med mannen som inte kan förstå varför han är singel eller den avslutande filmen där en medelålders kvinnlig brevbärare på hysteriskt rolig amerikansk franska berättar om sitt liv och varför hon är i Paris. Skrattade så jag grät! Finns också en del filmer som stannar kvar i minnet och får mig att tänka vidare, t ex kvinnan som lämnar sitt barn på någon slags dagis för att åka och passa en annan kvinnas barn. Skildrat på det viset framstod tillvaron som absurd. Gulligaste filmen är, utan tvekan, den lille pojken Jean-Claude som berättar om sina föräldrar som är mimare och hur de träffades.
Finns en del underliga berättelser i filmen också, som den med den kinesiska hårfrisörskan eller den med vampyrerna. Förstod ingenting av dessa, vilket är ett säkert tecken på att de är väldigt djupa och säkert anses vara de bästa av "riktiga" filmrecensenter ...
Tack, C och J för en trevlig fika innan filmen och för att ni förgyllde McDonaldsbesöket efter filmen! Kanske jag skall våga mig på emmentalerhjärtan nästa gång! :)
shopping och kejsarinnor
Kände igår att det var dags att slippa se flyttstöket och känna kartongdoft så jag bestämde mig för att en lite shoppingtur till Kalmar var precis vad jag behövde! Alltid kul att åka någon annanstans, även om utbudet är rätt lika.
Någon större shopping blev det inte, men jag fyndade en fin, stickad halsduk för 20 kr, hittade en rolig liten present till A (den kommer med posten på måndag!), köpte nytt jasminte och så blev det lite schampo och annat på H&M.
Bästa med utflykten var att jag äntligen fick en god semla! I Hemstaden kan de inte baka semlor, de är torra och tråkiga och har knappt någon mandelmassa på sig. Holmgrens i Kalmar räddad mitt semmelår! Naturligtvis blev det också en varm baguette på alltid lika trevliga Skafferiet. Gud vad jag äter! Inte undra på att midjemåttet aldrig minskar. Kanske måste skärpa mig ... igen ... Har en påse Physalis ståendes i köket, för nog bli min nyckelhålsmärkta lunch idag! :)
Påbörjade också en fantastisk roman som jag nästan inte kan slita mig ifrån: Kejsarinnan Orkidé av Anchee Min. På baksidan kallas romanen för episkt storverk vilket kanske är att ta i, men om man gillat att läsa om Kina i mitten/slutet av 1800-talet och om man gillar att följa det kejserliga hovet, dess kejsare och kejsarinnor samt alla intriger som blir när det dessutom finns en rad konkubiner och maktgalna män så är detta en bok att rekommendera. Ibland blir den tjatig och långtråkig i de partier som handlar om politik, men då kan man ju alltid läsa lite extra snabbt och slarvigt!
Jag älskade honom
I somras läste jag Anna Gavaldas Tillsammans är man mindre ensam. (Känns som att alla läste den i somras!) Mycket bra bok som fick mig nyfiken och ännu en bok av Gavalda har nu inhandlats och, i princip, sträcklästs.
Titeln på denna tunna lilla roman är Jag älskade honom och handlar om Chloé , en tvåbarnsmamma på 32 år som just blivit lämnad av sin man. Hennes svärfar, som Chloé inte anser vara en särskilt känlosam människa, tar med henne och barnen ut till lantstället över en weekend. Chloé är gråtmild, arg och anklagande och svärfadern gör allt för att undvika hennes gråt. Till sist uppstår en slags förtrolighet dem emellan, som egentligen basera sig på ett ordkrig, och svärfadern börjar berätta om sitt livs enda kärlekshistoria som ledde till stor passion men också till svek mot sin familj.
Boken är snabbläst, men utan att bli banal och intetsägande. Framför allt inser man som läsare att vi i 30-årsåldern minsann inte är fria från fördomar och moralism.
En vän, och tillika bloggare, tipsade om detta roliga lilla test där man kan kolla vilken typ av författare man skulle vara. Oväntat nog blev det kärleksromaner som jag skulle skriva enligt testet. Lite mindre oväntat så var det kärleksromaner av det mörkare slaget ... Ja, är man cyniker så är man! Testet hittar ni på:
http://www.blogthings.com/whattypeofwritershouldyoubequiz/outcome.php
Trying to Recall
Marie Lindbergs (allas vår fröken från Munkedal) låt Trying to Recall är fantastisk! På You Tube kan man se och lyssna på den om och om igen. Har den konstant som bakgrundsmusik när jag surfar omkring på nätet och den blir bara bättre och bättre. En riktig snyftare med årets absolut bästa text!
Bäst i lördags var annars en av låtarna som inte gick vidare; The Attic med The Arrival. Hoppas att den snart kommer som uppvärmningslåt på något spinningpass, skulle få mig på toppenhomur resten av passet!
The Queen
Idag hade SF den goda smaken att visa The Queen kl 15.30. Vilken suverän film! Se den, se den, se den! Helen Mirren är strålande i rollen som den engelska drottningen! Filmen ger en lite "bakom-kulisserna"-känsla då den utspelar sig direkt efter prinsessan Dianas död och man får följa drottningen och hennes närmaste samt den nytillträdde Tony Blair och hans närmaste under veckan fram till begravningen.
Filmen lämnar mig också med att åter en gång fundera över sanningen (har varit ett tema i mitt mentala liv sedan Hassen Khemiri-kvällen). Prinsessan Diana var så exploaterad i medierna att människor som inte kände henne ändå upplever det som att de kände henne. Lite läskigt på ett sätt, ingen av oss som följt Dianas liv i skvallerpressen och i ett otal dokumentärer efter hennes död kan egentligen ha någon uppfattning om hur privatpersonen Diana, hustrun Diana, modern Diana och vännen Diana egentligen var. Ändå tar många av oss friheten att fördöma det brittiska hovet för deras handlanden och Chales för hans kärlek till Camilla Parker-Bowles. Med vilken rätt? Nej, jag tror att vi alla måste besinna oss och inse att den offentliga bilden av en person aldrig är hela sanningen och att en människa alltid är mer komplex än vad som kan skildras i offentlighetens ljus.
Tack och bock!
Idag har min blogg haft precis 500 unika besökare! Känns helt otroligt att så många tyckte det vara värt att kolla in på min blogg! Tillsammans har ni alla tittat på min blogg 2339 gånger. Jag tackar och bugar och hoppas att ni vill fortsätta läsa min blogg!
cosmopolitan, nej tack!
Bättre läsning var då Kartor för vilsna älskande av Nadeem Aslam som jag läst under lång tid nu. En verkligt storslagen berättelse om kulturkrockar i dagens England, om det svåra att upprätthålla sitt hemlands traditioner och religionsutövning, om vem som är en äkta muslim och vem som inte är det. Det är också en berättelse om föräldrar och barn och om hur svårt det kan vara att förstå varandra. I bakgrunden ligger hela tiden mordet på de bägge älskande, som lever tillsammans utan att vara gifta, ett hedersmord som till viss del skedde av en slump. Gripande roman som bör läsas just långsamt och med eftertanke. Avslutningsorden fick mig nästan att börja gråta, en mycket värdig avslutningsmening till denna underbara berättelse.
Bästa som hänt under veckan är utan tvekan att jag äntligen hittat en frisör som kan klippa mitt hår som jag vill! Jag har letat ända sedan vi flyttade hit och visst har en del frisöret varit helt OK, men ingen fullträff. Nu skall jag bara köpa lite färg så blir det perfekt!
räddad av radion
Har så svårt att koncentrera mig på jobbet när det är tyst så därför har jag införskaffat mig ett par hörlurar och lyssnar dagarna i ända på musik via Internet. Reklamradions utbud tröttnar man rätt snabbt på måste jag erkänna, samma låtar dag efter dag. Räddaren i den musikaliska nöden heter sr.se. Gamla hederliga Sveriges Radio har en mängd bra kanalar som man kan lyssna på via nätet.
Vid provrättning rekommenderas SR Klassiskt. Har alltid uppskattat klassisk musik när jag måste koncentrera mig och på SR Klassiskt har de en skön blandning av, för mig ,okänd klassisk musik och kända stycken.
När man skall kolla sin mejl, leta info på nätet och planera lektioner finns flera alternativ. P3 Star spelar en blandning av topplistemusik som är rätt OK, men stundtals lika upprepande som reklamradiostationerna. P3 Svea spelar ung svensk musik som kan vara allt från toppenbra till "hur f-n kunde de få spela in en skiva???". Favorit för tillfället är P3 Atlas som spelar musik från hela världen. Underbar blandning av alla möjliga musikstilar och språk. Denna förmiddag har jag avnjutit fransk hiphop, skönsjungen ballad av Sophie Zelmani (en gammal favorit), arabiska tongångar och mitt i allt lite reagge. Gillar man blandad musik är detta rätt kanal!
Hassen Khemiri, Shreve och golvmoppar
Torsdagens författarbesök av Jonas Hassen Khemiri var toppen! Så intressant! Han pratade mycket om hur vi som läsare har en tendens att, även fast vi vet att en roman är fiktion, tro att det vi läser är sanningen. Det kan ibland medföra vissa konsekvenser för författaren som när Hassen Khemiri av någon recensent blev anklagade för att vara anti-semit eftersom hans romanfigur gör vissa sådana uttalanden. Det fanns mycket tänkvärt att ta med sig ut från hans föredrag.
Att han dessutom är rätt stilig, charmig och underhållande gör ju inte saken värre! E, som varit förutssende nog att ta med sig hans böcker för signering, meddelade att det blev ännu bättre på nära håll! :)
Han fick mig nästan att vilja läsa om hans deburbok Ett öga rött när han berättade om alla dolda språkkoder som finns gömda i berättelsen. De hade jag aldrig upptäckt själv! Kanske blir det omläsning i sommar, brukar annars aldrig läsa om en bok.
Har också för första gången någonsin tagit mig an en bok på engelska! (Ja, OK, jag har läst Nalle Puh på engelska, men det räknas kanske inte?) Känner mig mycket stolt över mig själv och är klart imponerade över att jag faktiskt hänger med i handlingen och att det inte tar en kvart att läsa en sida. Riktigt bra bok är det också; Light on Snow av Anita Shreve. Har läst Allt han någonsin drömt om av samma författare och den är också en underbar läsupplevelse som jag varmt kan rekommendera. Den behandlar en kärlekshistoria som gränsar till besatthet mellan en man och hans kyliga hustru. Nobelprisklass, skrev Upsala Nya Tidning och jag håller med!
I fredags fick jag ett städryck och införskaffade ny golvmopp och fönsterskrapa. Vi är bedrövligt dåliga på att städa! Kanske kan det bero på att lägenheten är för liten, vilket bidrar till att alla rum har flera funktioner och det är omöjligt att få någon riktig ordning på det. Moppade i alla fall lite igår och visst är det underbart när det sprider sig en doft av rent och fräscht och det inte fastnar smulor och annat under fötterna! Skall inför städschema i nya lägenheten!
dyster läsning
Läste just en artikel om bokläsandet i Sverige. Att män läser mindre än kvinnor är sedan länge bekant och att unga människor inte läser särskilt många böcker märker jag på mina elever. Tyvärr är siffrorna lägre än vad jag trodde. Av män i åldern 16-24 är det bara 22 % som varje vecka läser böcker, bland kvinnor i samma ålder är det 38 % som läser böcker varje vecka. Jämfört med 1980-talet har männens läsande minskat med 12 % och kvinnornas med 13 %.
Vad är det som gör att unga människor inte vill läsa böcker? Jag älskade böcker redan som liten. Innan jag kunde läsa var höjdpunkten på dagen att få krypa upp med lillebror och mor eller far i soffan och få lyssna på god natt-sagan. När jag började ettan skyndade jag mig att lära mig läsa så att jag kunde läsa serier och böcker på egen hand. Fanns (och finns) inget bättre än att via en bok förflytta sig till en annan människas värld och liv! Varför lockar detta inte längre? Tror inte att det enbart är Internet som är boven i dramat.
Förutom att oroa mig för det låga läsandet längtar jag nu desperat efter en semla (skall försöka hålla mig till "den riktiga semeldagen") och sportlov! Så långtråkigt på jobbet just nu! Efter sportlovet händer roliga saker två helger i rad: besök hos kära syster och syskonbarnen med konståkningsuppvisning och bandymatcher på schemat och helgen därefter flyttar vi till nya lägenheten! Äntligen!
linneor i snöfall
Igår snöade det med underbart stora flingor som täcke in hela staden i ett vackert, fluffigt täcke igen! Vintern är verkligen vacker! Mitt när det snöade som värst skulle jag traska ivägen till körövningen ... Kom fram och såg ut som en snögubbe! Att sedan sitta inne i värmen och sjunga somriga sånger om Linnean kändes lite schizofrent! :)
Det här med Linnéåret går verkligen inte att undvika någonstans! Har inte engagerat mig så där supermycket i det hela om jag skall var ärlig. Jag och Sambon gick tipspromenaden om Linné inne på biblioteket, men jag tror inte vi fick så många rätt ... Bäst med tipspromenaden var att frågorna var utsatta på hyllsektioner jag aldrig tidigare besökt. Sällan man bekantar sig med de avdelningar på biblioteken som inte ligger i ens intresseområde.
Märks Linnéåret av lika mycket på andra platser i landet? Lämna gärna Linnérapporter!
Imorgon kväll ser jag fram emot författarbesök på biblioteket tillsammans med E. Jonas Hassen Khemiri skall prata om sanning och lögn i livet med utgångspunkt i sina böcker. Har inte läst hans senaste bok, Montecore, men Ett öga rött var mycket läsvärd. Temat sanning och lögn är dessutom alltid intressant eftersom det aldrig finns bara en sanning utan sanningen är alltid beroende av vem man frågar.
roligt på ukrainska
Har just läst ut en märklig, rolig och tragisk bok som jag gärna rekommenderar till alla mina bloggläsare: En kort berättelse om traktorer på ukrainska av Maina Lewycka.
En 84-årig man, bosatt i England sedan många, många år men ukrainare från början, blir hjälplöst förälskad i en yppig, 36-årig ukrainsk kvinna (med förkärlek för polyesterkläder och mikromat) som bara vill gifta sig med honom för uppehållstillståndet. (Hysteriskt redan inledningsvis!). Mannens båda döttrar får nys om saken och bestämmer sig, trots att de är osams och inte har pratat med varandra sedan moderns begravning, för att göra allt för att avstyra bröllopet. Vilket misslyckas och uppdraget förvandlas till att få en skilsmässa till stånd. Inte det lästtaste! Den ukrainska kvinnans son, som påstås vara ett geni, och make blandas också in i handlingen, tillsammans med den ukrainska kvinnans hyresvärd och en bilhandlare. Allt är kaos och tragik men så roligt att man ibland skrattar högt!
Vad har då traktorer med det hela att göra? Jo, mitt i allt kaos så skriver den 84-årige mannen på sitt livsverk med just titeln En kort berättelse om traktorer på ukrainska. Har nog aldrig läst något så skruvat som denna bok!
Igår insåg jag och Sambon att vi kanske lite smått måste börja tänka på flytten. Bestämde mig för att ta itu med skafferiet och något köksskåp till. Tänk vad mycket mjöl, kryddor och annat mystiskt som står i skafferiset med passerat utgångsdatum! Kändes som vanligt befriande att få kasta lite (en hel del)! I övriga skåp låg också en del som sparats i onödan ... Varför hamstrar vi så mycket onödiga saker? Kanske borde man ha färre skåp och lådor att stoppa allt skräp i ...
Men efter veckans rapport om kvinnan med elva knölsvanar i en liten etta får jag väl vara glad så länge det är papper och utgångna mjölförpackningar jag hittar! Undrar hur många svanar som går in i vår lägenhet?!?!
