äntligen höst!
Frisk luft i lungorna när man trampar iväg till jobbet, simhallens vatten glittrar av höstens eftermiddagssol och idag under morgonpromenaden syntes odlingslotterna slumra under årets första frosttäcke. Hösten är här och jag känner mig så glad! Gillar luften, temperaturen, färgskiftningarna, mörkret, ja allt utom det obligatoriska regnet ... Känns alltid som en nystart när hösten kommer, under vad denna höst för med sig?
ny bloggare
Nu har Sambon sällat sig till den bloggande skaran! Toppen, älskling!
Så alla som vill veta vad en f d stockholmare med bakåtslick gör under sin Arvika-exil kan följa Sambons blogg som ni hittar på http://coarvika.blogg.se
Jag kommer, med viss självklarhet, att läsa alla inlägg både en och tre gånger! :)
persbrandt och jag
Hittade, via västmanländskan i skåne-exils trevliga blogg (http://ulejbro.blogsome.com/), ett kul test där man kunde kolla vilken kändis som man passade bäst för en dejt med. Micke Persbrandt och jag är tydligen perfekta för en dejt! Hihi! Tror inte det, men en av mina vänner skulle dö för en dejt med herr Persbrandt! :) Jag är mest nöjd med att det inte blev Svennis, Ljungberg eller Wollter ... även om nog Wollter hade varit att föredra i den trion ...
Om fler vill göra testet så hittar ni det på http://www.tiiamo.se/dmz/famedate/default.aspx
svart stig
Efter en halv dag i ryggläge framför friidrotts-VM med fröken Klüfts strålande insatser som sällskap bytte jag till några timmars ryggläge i läshörnan och läste ut Åsa Larssons Svart stig. Som jag nämnde förrut är detta en deckare/spänningsroman som för ovanlighetens skull tilltalar mig, riktigt mycket dessutom. Tror till och med att jag måste läsa nästa bok som Larsson utkommer med under hösten!
Norrland, Torneträsk och en kvinna som hittas mördad. Poliserna Anna-Maria Mella och Sven-Erik Stålnacke leder utredningen som leder fram till en gruvbolagssfär med Mauri Kallis som huvudman tillsammans med syskonen Wattrang. Insiderbrott, skumma affärer med Ugandas ledande politiker är några av bokens ingredienser, men här finns även Kallis trassliga barndom och familjeförhållanden och Wattrangs överklassbakgrund som ett slags socialrealistisk filter som ger en extra dimension till romanen.
Nu är det bara att åter en gång kolla boktraven och bestämma sig för vad som skall bli nästa läsupplevelse!
full fart igen
Så har då alla elever anlänt att det är full fart som gäller! Känns som att hjärnan kokar över ibland av ovanan att hålla kolla på alla olika moment, men den vänjer sig snart igen! :) Nästa vecka kör lektionerna igång och jag har som vanligt inte planerat någonting, men jag gillar det, kan aldrig vara nyttigt att vara alltför planerad ...
De första dagarna på terminen däckar jag alltid på soffan efter en arbetsdag, i vanliga fall framför TV:n, men nu har jag fastnat i en riktigt bra bok, Svart stig av Åsa Larsson. Köpte den på Pressbyrån för att ha något att läsa på tåget hem i söndags. Förväntade mig en vanlig, lite trist och klischéartad deckare (eller spänningsroman som det står på omslaget), men detta är välskrivet, underhållande och lite spännande. Återkommer med fler kommentarer när den är utläst.
Annars längtar jag mest efter att gymmet skall öppna igen efter renoveringen så att jag kan spinna bort några hekton på cykeln (har ju än en gång planer på att banta ...). Förra året renoverade de gymdelen som blev superfin och detta år är det dags för aerobicsalen, som t o m skall bli större, och spinningsalen att fräschas upp. Ser verkligen fram emot måndagens träningspass!
elevfritt
Efter några dagar på jobbet utan elever längtar jag konstigt nog efter att de skall anlända. Lärarjobbet utan elever är liksom ... trist ... Skönt att de kommer imorgon så att jag får börja arbeta med de roliga uppgifterna som att lära känna dem, planera lektioner, ha diskussioner om det ena eller andra med dem, se vad de skriver, få tusen frågor som jag i bästa fall kan besvara och allt annat som tillhör vardagen som lärare.
Misstänker dock att det finns en del elever som inte känner likadant ... :)
sekten
Till alla som inte förstår hur man kan dras in i en sekt eller till alla som vill lära sig mer om mekanismerna bakom mind control i sektsammanhang rekommenderar jag varmt Peter Pohls Sekten.
Allt börjar med att en dotter får ett glassplitter i ögat och därmed en skada som inte vill läka. Efter en mängd läkarbesök blir familjen tipsad om en healer och åker för att besöka henne. Ett besök är allt som behövs och sakta dras familjen in i sekten, eller teamet som de själva vill kalla sig. Skuld läggs på föräldrarna, ritualer tillkommer (som iskalla morgonduschar), pengar skall lämnas till teamet, bostad skall bytas och sedan skall det flyttas till kollektivet, reglerna skärps och de är helt fångade av sektledaren Irja.
Detta tillhör den växande genren "en sann historia" och sann eller inte, det är ett riktigt skolexempel i hur en sekt arbetar, alla delar finns med. Jag kommer att använda utdrag ur den i min religionskurs denna termin, tror att det kommer att fungera alldeles utmärkt som diskussionsunderlag och konkret exempel.
bröllopshelg
I eftermiddag blir det tågresa uppåt landet eftersom storebror knyter hymnens band imorgon. Ett bröllop piggar alltid upp och det är sällan som jag träffar släkten så det blir skoj! Ser som vanligt mest fram emot att få se klänningen som bruden bär, alltid lika roligt att se! Inte helt fel med all smaskig mat och tårta heller ...
never let me go
Kazuo Ishiguro har med Never let me go skrivit en roman som handlar om sådant jag alltid hoppats aldrig skall hända. Det är något konstant obehagligt över Ishiguros berättelse, och man kan inte låta bli att läsa vidare.
Kathy är 31 år och ser tillbaka på sitt liv. Hon är uppväxt på en internatskola, Hailsham, på engelska landsbygden med idylliska omgivningar, men det är något som inte stämmer. Som läsare undrar jag allra först över varför föräldrarna aldrig nämns. Barnen på skolan målar, tecknar är kreativa och ibland dyker en mystisk kvinna upp och tar de bästa alstren till "galleriet" som ingen någonsin sett.
Barnen växer upp, blir kära i varandra, flyttar till annan plats och termer som "den möjliga" och "vårdare" introduceras för läsaren, och sakta med säkert börjar man förstå; dessa barn är skapade som kloner enbart för att donera organ och sedan dö. Några blir vårdare till sina medkloner innan de själva blir donatorer.
Det är så obehagligt, så cyniskt, så omänskligt! Värst är nästan att detta inte är en framtidsskildring, utan en berättelse i nutid från en kvinna i min ålder som blickar tillbaka på sin uppväxt. Temat för boken är ruskigt och ändå är det en vacker berättelse mitt i allt hemskt. Än så länge är det bara företaget Clonaid (med kopplingar till en av världens farligaste sekter;Rael) som påstår sig ha klonat en människa, men denna bok ger mig rysningar längs ryggraden och jag bara undrar hur länge det dröjer innan vi har ett rikitgt Hailsham.
PS: Till alla lärare där ut: Denna bok skulle passa utmärkt som underlag för diskussioner kring kloning i gymnasiets etikkurs eller inom andra kurser där etiska perspektiv av detta slag är aktuella. Ingen skulle vara oberörd! DS.
bollywood!
vem bryr sig?
Jag passade på att gå på gratis teater istället. Inte så ofta jag går på teater men när de lockar med gratis teater, utomhus i trevliga museiparken, kan man ju liksom inte låta bli! Shakespeares Som ni behagar hade förflyttats till nutid, bytt titel till Vem bryr sig? och befolkades nu av en lätt desperat programledare för en talk-show, en avdankad dokusåpavinnare, en politiker som avgått (helt klart herr Persson) och en politiker som tillträtt (helt klart fru Sahlin) och lite annat folk. Underhållande och vi i publiken skrattade både gott och igenkännande många gånger! Borde nog gå på teater oftare, men ibland kan de kännas lite pretentiöst och högkulturellet. Gillade därför denna avspända form av teater där barnen kunde springa omkring på gräsmattan, de som inte gillade de kunde gå istället för att sucka och när mörkret började falla över scenen och ljuseffekterna blev tydligare framkom en helt annan dimension. I like!
Igår fikade jag med E som uppdaterade mig om sina fantastiskt semestrar i sommar, först en hektisk kryssning i Medelhavet och sedan en bila-omkring-resa i USA och däremellan lata dagar i sommarstugan. Verkligen en toppensommar, E!
führerns elit
Nu när Sambon är i Arvika har jag för att fördriva tiden sett en del film och bäst hittills, men också otäckast hittills, är den tyska filmen Führerns elit. Aftonbladet beskrev filmen som "en tysk Ondskan, fast ondare" och jag instämmer. Filmen är intensivt känslofylld, mörk och nazisternas hjärntvätt i skolmiljö skildras skickligt.
Jag kände inte till dessa Napolaskolor innan. Det var en slags krigsskola, där eleverna lärde sig nazisternas syn på världen och inget annat, samtidigt som de tränas till soldater och idrottar. 15 000 barn och ungdomar gick på dessa skolor, i krigets slutskede skickades de till fronten trots att tyskarna visste att kriget var förlorat. Hälften av Napolaeleverna dog i dessa strider. De var barn, inte män. Jag blir så förtvivlad.
Filmen handlar om en pojke som är övertygad nazist och får möjlihet att börja på en Napolaskola för hans talang inom boxning. Livet på Napolaskolan blir hårt, det driver hans kamrater till självmord, det finns inget utrymme för medmänsklighet, det är ondska från början till slut.
Detta är en sådan här film som man kanske inte vill se, men man bör se, måste se. För mig var det en ny vinkling på Andra Världskriget som jag inte sett tidigare på film och jag är djupt berörd.
sagospinning ...
På sommaren kan det vara lite si och så med ledarna på gymmet, vissa blir riktigt positiva överraskningar och man hoppas intensivt att de kommer att köra sin pass även när höstterminen börjar, och så finns det de andra ...
Laddad som attan klev jag in i spinningsalen igår (känner ju pressen att få bort ett kilo till innan brorsans bröllop nästa lördag ...) ... Passet inleddes med okänd skränig låt, följt av Lili och Sussies "Oh mama" ... Visst, jag erkänner, jag köpte den LP när den kom ... Jag var liten och visste inte bättre ... skall man spela den låten idag gäller det att inte verkar alltför seriös, vilket denna stackars ledare gjorde ... Hur som, man kämpar vidare genom passet för att mitt i, på en raksträcka, drabbas av ... "Hipp hurra, för här kommer bumbibjörnarna ..." På fullaste allvar!!!! Jag trodde jag skulle dö! Motivationen försvann fullständigt och resten av passet trampade jag pliktskyldigast vidare och fasade för vilka övriga låtar vi skulle utsättas för ...
Dagens lärdom; musikens vikt under träning skall aldrig underskattas. :)
PS: Ok, jag erkänner att jag även gillade bumbibjörnarna som liten, men det betyder inte att de har någonting i en spinningsal att göra ... DS
tandooriälgen
Tandooriälgen av Zac O´Yeah; detta är det mest udda som jag någonsin läst! Köpte boken när vi var på semester i Göteborg eftersom boken utspelar sig just där. Eller rättar sagt så utspelar sig boken i en inte alltför avlägsen framtid då växthusefftekten slagit till med full kraft och förvandlat Göteborg, eller Gautampuri som staden nu heter, till en tropiskt fuktig plats. Dessutom har Sverige gått ur EU och istället blivit medlem i en liknande asiatisk sammanslutning vilket bland annat inneburit att det officiella språket numera är engelska, på indiskt manér.
Mitt i detta träffar vi bokens huvudperson, Herman Barsk, som en folktjänsteman med polisartade arbetsuppgifter.En sorglig figur som är ensam, har en hälsa som kunde varit bättre, överväger att lämna våldet för icke-våldsprincipen och dessutom bli vegetarian. Barsk besöker en kväll sitt favorithak Tandooriälgen och upptäcker där fyra lik, marinerade och grillade, i tandooriugnen. Detta är början på en totalt skruvad historia som tar med läsaren till de mest märkliga platser som en abskyr sexklubb (där bland annat Barskt chef blir slickad i rumpan en gång i veckan) och en ashram där alla är nakna och hängivna anhängare till en självplågare, allt för att hitta den som ligger bakom mordet på de fyra i ugnen..
Det är ingen idé att jag försöker beskriva denna bok, den måste läsas! Kanske är det inte den bästa bok jag någonsin läst, men så udda att jag faktiskt rekommenderar alla att läsa den, särskilt om man hamnat i en period då det känns som att man hela tiden läser samma berättelse. Tandooriälgen är verkligen inte lik någon annan bok jag någonsin läst! :)
ett år av magiskt tänkande
Jag är "bara" 28 år och ibland läser man en bok som får en att förstå att livet kommer att bjuda på så mycket mer, både av det goda och onda. Joan Didions bok Ett år av magiskt tänkande är en djupt personlig skildring av hennes första år efter att hennes man dött. Det är sakligt, men rörande. Säkerligen trösterikt om man själv förlorat någon riktigt närstående, och eftersom jag inte gjort det så känner jag att jag missar en dimension av boken. Trots detta är det magiskt i sig att läsa boken.
Didions man dör dagen före nyårsaftonen och samtidigt ligger hennes dotter i koma på sjukhuset. Bara det får alla empaticylindrar att gå igång och man känner med Didion. Som läsare följer man Didions tankar, kamp för att ta sig igenom dagarna, styrka när dottern åter hamnar på sjukhus efter en kort tid hemma hos sin make. Livet som går vidare, sakta, i en slags bubbla.
En bok att läsa och finna styrka i att veta att livet kommer att gå vidare den dag sorgen drabbar oss alla.
update arvika
Anlände i onsdags eftermiddag till Arvika efter en lååååång omväg runt Sverige (älskar verkligen SJ:s sommartidtabell ...). Bland alla underbart pittoreska hus i staden så ligger Sambons nya lilla lägenheten i ett helt ordinärt hyreshus som tidigare varit ett äldreboende (i duschen finns en sådan där pall man viker ned ... och en egen tvättmanskin!) och här sitter jag nu och bloggar på luftmadrass eftersom sängleveransen från IKEA kommer först nästa vecka.
Sambon har shoppat loss som en lycklig tonåring eftersom det här är hans första egna lägenhet. Riktigt skoj att hänga med på alla inköp, har liksom glömt hur mycket småsaker som måste köpas in när man bor ensam. Jag bidrog med ett nytt strykjärn och kände mig superromantisk ... Arvikas olika butiker glädjer sig nog åt Sambons shoppinghysteri.
Lägenhet, som är en 1.5:a, är liten men mysig. Toppen med sovrum så att sängen inte behöver stå i vardagsrummet, eller vad man nu skall säga ... I denna lägenhet är vardagsrummet en liten yta som hänger ihop med din lilla miniköksdelen. Compact living, men jag tror att Sambon kommer att göra underverk med sin nya bostad.
Sambons lägenhet ligger precis mitt emellan kyrkan och missionskyrkan ... bara han nu inte går och blir religiös ... men kallad till kyrkan om söndagarna blir han i ialla fall, var sig han vill eller inte, kyrkklockornas klang är oundviklig! :)
Arvika som stad är riktigt charmig med ett rätt stort utbud av allt man kan behöva, men för att inleda min "i karlstad är det trevligt, där kan vi bo"-kampanj så tar vi en tur dit idag! Lycka!
