klassikertävling

En gång för länge sedan läste jag litteraturvetenskap och tog mig igenom ett antal (mer eller mindre intressanta) klassiker. Sedan dessa har jag varit väldigt, väldigt dålig på att läsa just klassiker. Dantes bibliotek har nu en rolig klassikertävling där vinnaren vinner den klassiker som denne själv önskat och en som Therese väljer. Kan ju behöva en klassikerspark i den litterära rumpan så jag hoppas på vinst.

tematrio - sommarens favoriter



Lyrans tematrio har jag läst titt som tätt i bokbloggosfären men aldrig deltagit, men denna höst tänkte jag hänga på och första tema ut är tre bra böcker som lästs under sommaren.

Flickan med snö i håret av Ninni Schulmann
De första dagarna i juni läste jag denna ovanligt starka deckardebut som utspelar sig i Hagfors och nu väntar jag på att hennes andra bok, Pojken som slutade gråta, skall komma i pocket så jag kan fortsätta läsa om Magdalena, Christer, Petra och de andra i det lilla värmländska samhället.

Jag älskar dig inte av Christina Stielli
Skilsmässoskildring som ger klump i magen och ångest, men det ändå en av sommarens bästa lässtunder och absolut den starkaste läsupplevelse.

Hjärtblad av Aino Trosell
Hulda, vandringskullan från Malung, finns i mitt hjärta.

en vanlig måndag


Terminens första lediga måndag. Regn mot fönstret. Deckare i ena handen, latte i andra. Synd att klaga! Så här hoppas jag att alla måndagar hela hösten kommer att vara. Till alla som funderar på att jobba deltid - ja, det är värt det, på alla sätt.

den blå dagboken


Common Street, "Burarnas gata", i Mumbai är de prostituerades gata och här lever den femtonåriga Batuk sedan flera år tillbaka. Hennes far säljer henne till en hallick när hon är nio år och sedan dess har hon varit på Burarnas gata, hos Flodhästen, där också hennes vän Puneet arbetar som sexslav. Puneet är fjortonårig pojke som är på väg att bli för gammal, för mycket man. Boken är Batuks berättelse om sitt liv på Burarnas gata. Det är levande och berörande. Det är hemskt och motbjudande när männen kommer till henne. Hon beskriver dem som rör sig på gatan utanför, hur lätt man får en kund, hur de luktar, vad de gör. Puneets öde får mig att vilja gråta och jag vill inte riktigt förstå att världen kan vara så grym i vår moderna tid. När Batuk väl får lämna sitt hem i Mumbais red light district är det för att hamna i en tillvaro som knappast är bättre.

Bokens hemskheter kombineras med Batuks sagor och fantasier. Hennes sätt att berätta är i mångt och mycket ett barns sätt beskriva världen, rättfram men med omskrivningar för det värsta. Minnen från barndomen då pappan är glad och berättar sagor för sin dotter ger en bakgrund till hur hon hamnade i sin nuvarande situation. Dessa delar gör boken lite ljusare men framför allt visar de på Batuks förmåga att behålla sin värdighet, något som framstår som nästintill omöjligt med tanke på det liv hon tvingats att leva.


och så en enkät ...

Precis som boktok73 är jag lite sen med att svara på enligt O:s helgenkät, men jag kan ju liksom inte motstå enkäter ...

Vad ska du läsa i helgen?
I morse läste jag ut Den blå dagboken av James A. Levine och behöver nu återhämta mig med en deckare, Tusenskönor av Kristina Ohlsson får det nog bli.

Hur ser den perfekta lässtunden ut?
Jag är väldigt förtjust i att läsa på kaféer, fast det måste vara ställen som känns avkopplande, välkomnande och helst med skön musik i bakgrunden. Hemma gillar jag allra bästa lässtunden innan jag somnar på kvällen. Måste få koppla av med en bok innan John Blund kommer på besök. Hemma läser jag nästan uteslutande liggandes på sängen, vilket ibland resulterar i en eftermiddagslur ...

Din bästa lässtund förra veckan?
Uppstart på jobbet så all lästid var bra lästid.

Hur många timmar i veckan tillbringar du egentligen i böckernas värld?
En vanlig jobbvecka blir det nog 7-10 timmar, under lediga lovveckor blir det några timmar till.

Var läser du aldrig?
I köket. Sitta på en stol vid ett köksbord och läsa är för mig helt främmande.

Vad läser du aldrig?
Böcker om vampyrer. Finns absolut ingenting som tilltalar mig med vampyrer. Vet att det i dessa tider är en aning kontroversiellt, men vi måste ju alla sålla i vårt läsande. Jag läser inte heller fantasy av samma anledning. Fantasy gav jag dock en chans i sena tonåren, men nej, det är inte min grej. Serier läser jag inte heller, men det är nog mest för att jag inte känner till så mycket om serier för vuxna.

Vilken är din favoritbokhandel?
Pocket Shop. Absolut Pocket Shop.

Du får 300kr att handla för. Vad handlar du?
Ja, några pocket är ju aldrig fel ... :) Eller så kanske jag skulle köpa en ljudbok för ovanlighetens skull. Nessers Himmel över London ligger bra till. 

Vilken aktuell bok skulle du inte läsa ens om du fick den gratis?
Aktuell eller inte, men jag svarar Carl XVI Gustaf: Den motvillige monarken av Sjöberg, Rauscher och Meyer.

Vilken ännu ej utkommen bok längtar du mest efter just nu?
Skulle väldigt gärna vilja läsa en till bok av Linn Ullmann så jag hoppas att det är en ny på gång. Hon är något av en favorit och det har gått fem år sedan senaste boken så kanske kommer det en ny snart.

konsten att plåga sig själv ...

OK, med tanke på att jag inte skall åka på Bokmässan i år var det kanske inte helt genomtänkt att börja surfa omkring på hemsidan ... lite som att vifta med en chokladkaka framför en bantare ... eller med en mus framför en katt ...

enkätdags

Hösten är här och därmed också enkäterna. Hittade denna via Bokbabbel.

Böcker som är aktuella just nu:

Den engelska: Läser aldrig på engelska, men i somras fick jag Jean Teulés The Suicide Shop av Läsdagboken och den tänker jag läsa någon gång under hösten.   

Vid sängen: Den blå dagboken av James A. Levine. Hemsk och vacker på samma gång. 

I väskan: Ofta samma som vid sängen, men väldigt vanligt är också biblioteksböcker som jag lånar och sällan läser. Häromdag låg till exempel Ryggen fri av Oline Stig i väskan. Lånad. Oläst.

På toaletten: Är ingen toalettläsare av rang och om det ligger något där är det ofta något relativt ointressant som Apotekets gratistidning eller liknande.  

Läser emellanåt: Facklitteratur. Skummar mer än läser ...

Borde börja med: Att läsa/hämta inspiration från alla dessa kokböcker som ligger och skräpar i ett av köksskåpen ...

På is: Mitt livsprojekt - Rosens namn av Umberto Eco. Den är faktiskt så mycket på is att jag inte gjort något läsförsök på sisådär tio år ... :) Men, som det heter i reklamvärlden: Plötsligt händer det!



en dag



En dag
. David Nicholls. Alla känner till den, alla har läst den, alla har pratat om den. Det finns liksom inte så mycket mer att jag säga, inga fler superlativ att ta till. Jag har läst den, jag har hoppats på Em och Dex, jag har följt deras liv. Jag har mått bra. Jag kommer att se filmen. Jag älskar upplägget och jag tycker väldigt mycket om trovärdigheten i berättelsen som helhet.


stilla dagar i mixing part


Norska familjen Telemann är på semester i Garmisch-Partenkirchen (eller Mixing Part som det blir om man använder ett visst välkänt översättningsprogram ...). Fru Nina Telemann älskar Tyskland men herr Bror Telemann kan inte låt bli att se nazistiska paralleller överallt till och med i inredningspynt. Medan Nina tar med sig barnen för att titta på slott och vandra i bergen tillsammans med en viss manlig lokalbo tänker Bror allt mer intensivt på Nigella, läser hennes kokböcker, studerar hennes utseende, drömmer om en gemensam framtid och hatar hennes judiske man. Allt blir mer och mer skruvat och jag kommer på mig själv med att verkligen gilla boken. Det är faktiskt riktigt roligt och jag sitter och småler mest hela tiden, särskilt åt de smått hopplösa dialogerna mellan makarna Telemann.  

Erlend Loe har jag bara stiftat bekantskap med en gång tidigare och då läste jag Doppler. Minns att flera i min omgivning hyllade honom och att jag inte alls förstod den humoristiska storheten, men efter Stilla dagar i Mixing Part förstår jag precis. Det kan nog bli fler Loe även för min del.

hoppas på vinst


Första gången Massor av ord har en bokutlottning och första gången jag deltar i en utlottning/tävling på en bokblogg. Utmärkt sammanträffande!



vårlik


Kallentoft är som vanligt att lita på! Vårlik är minst lika bra som de tidigare böckerna om Malin Fors och hennes kollegor vid Linköpingspolisen, kanske är det till och med snäppet bättre. Språket är bättre än någon annans i genren och intrigen är genomtänkt och väver samman det jordnära med det övernaturliga. När det gäller det övernaturliga är jag egentligen inte särskilt förtjust i de kursiva styckena där offren "viskar" till Malin, men de skall liksom finns där i en Kallentoftdeckare. Malin utvecklas för varje bok och i Vårlik har hon blivit nykter alkoholist och kämpar med att hålla sig borta från spriten och jag kommer på mig själv med att nästan heja på henne "kom igen, Malin, du klarar detta!". Men vart är väderfenomenen? Ingen extremvärm eller kyla, inga oväntade snöfall eller ihållande regn. Nästan inga väderreferenser alls. Först blev jag förvånat och helt ärligt lite besviken, men i längden var det rätt skönt att slippa väderrapporterna.

En bomb sprängs i centrala Linköping. Två små flickor omkommer och polisen inleder en undersökning där allt från islamister till MC-klubbar kollas upp men ju längre in i utredningen de kommer desto mer verkar det som att bomben kan ha varit riktad mot de två döda flickorna. 
 

svårsålda omslag

Surfade in på PocketShops hemsida (oj, vad mycket bättre den har blivit!) och hittade där den intressanta kategorin Svårsålt. Kunde naturligtvis inte låt bli att klicka mig dit för att se vilka författare och titlar som dolde sig bakom kategorin.

Stjärnans ögonblick av Clarice Lispector  - minns mina desperata försök att ta mig igenom den tunna, men totalt ogenomträngliga boken.
Roman med kokain av M. Agejev - borde inte en titel med ett sådant löfte locka till inköp?
Dikter om kärlek och hat av Catullus  - ja, poesi är ju sällan en storsäljare och en riktigt gammal författare kan ju verka avskräckande även om kärlek och hat borde vara tidlösa och engagerande ämnen.
Det är vår bestämda uppfattning att om inget görs nu kommer det att vara försent av Andreas Malm - någon mer än jag som känner sig utmattad redan efter att ha läst titeln?

Helt ärligt är jag inte speciellt förvånad över att böckerna som presenteras på sidan är just svårsålda, men jag kan inte låta bli att tänka att det nog till rätt stor del också hänger ihop med hur omslagen ser ut. I den bästa av världar dömer vi inte boken efter omslaget, men i verkligheten är det ju precis så många bokinköp går till. Lockande omslag (och känd författare) = fler sålda böcker. Följande böcker tillhör de som på grund av sitt utseende nästan på förhand är dömda till låga försäljningssiffror:

      

Finns det då någon eller några titlar som jag blir förvånad över att hitta på svårsåltlistan? Ja, Nattåg till Lissabon av Pascal Mercier trodde jag var en rätt populär bok och likaså Lotta Lotass Den svarta solen, men tydligen inte. I alla fall inte bland pocketshopkunderna. Å andra sidan har ju inte jag heller köpt dem ...

hjärtblad

Ibland känns väntan på pocketutgåvan evighetslång och så var det med Aino Trosells Hjärtblad, men nu äntligen har den kommit och jag har läst den. Eftersom jag är född och uppvuxen i Dalarna har jag såklart hört talas om vandringskullorna, men mest de från siljanstrakten som hårkullorna från Våmhus. I Hjärtblad är det villkoren i Malung under 1870-tal som beskrivs och jag läser med glädje varje ord och varje sida för det här är riktigt bra både vad gäller språk och innehåll.



Hulda, bokens huvudperson, kommer från fattiga förhållanden där familjen delar husrum med djuren, men hon är ändå lycklig, behöver inget mer och tycker om det hårda arbetet. Lars, den stora kärleken, ser hon bara enstaka gånger men tonårshjärtat värker av kärlek till honom och jag lider lite med dem för att de ses så sällan. Så dör modern och Hulda känner att det är dags även för henne att bege sig på vandring ner med Mälaren, men hon stannar inte där utan går hela vägen till Stockholm och får tjänst hos en välbemedlad familj som uppskattar henne mycket. Huldas lycka är dock inte evighetslång och hennes liv får sina törnar, hon bryter upp flera gånger och hittar nya vägar i livet.

Jag är nästintill betagen av Hulda, av bokens miljöer, av bokens tilltal. Det här är självklart en bok jag rekommendera alla att läsa!

svettigt värre

Jag är kär! I mitt nya gym! Jodå, bokmalen svettas igen! Efter ett år med enbart sporadiska pass på grund av medlemskap i ett gym som låg alldeles för långt hemifrån har jag nu bytt till ett gym som ligger närmare hemma och väldigt nära jobbet och jag är helt frälst! Tre pass spinning, två pass core och ett pass på cross trainern har jag hunnit med på lite drygt en vecka och jag känner mig helt uppfylld av energi! Så härligt!

Bäst av allt är dock massagesängen. För Fröken Ryggproblem är det underbart att lägga sig där efter ett pass och låta vattenstrålarna massera musklerna. Ser fram emot en höst fylld med träning och massage - bästa kombon liksom!


mr alis äktenskapsbyrå

Lite feel-good var precis vad jag behövde för att finna den riktiga läslusten igen. Tack för det, Farahad Zama och Mr Alis äktenskapsbyrå!


Boken påminner i stil och innehåll en hel del om bokserien om en viss kvinnlig detektiv i Botswana, men inte så mycket att det stör och jag blir glad när jag läser boken som utspelar sig i Indien och ger en inblick i hur arrangerandet av äktenskap går till samt att kast fortfarande spelar roll. Tänk kontaktannonsförmedling a la Indien med människor som har mer eller mindre orimliga krav på den tilltänkta maken eller makan. Mr Ali öppnar sin kontaktannonsförmedling för att ha något att fördriva tiden med efter pensionen men byrån blir snart populärare än väntat och han anställer Aruna som sin assistent. Samtidigt som de båda arbetar med att få sina klienter att hitta den rätta brottas de med problem på hemmafronten. Mr Ali har en son som engagerar sig i protester för orättvisor och blir arresterad och Aruna, som kommer från en mindre bemedlad familj, blir olyckligt kär i en rik man.

Någon djupare analys av boken tänker jag inte försöka mig på. Den kommer inte att hamna på klassikerlistorna i litteraturvetenskapskurserna för detta är ren underhållningslitteratur. En genre som vissa ibland rynkar på näsan åt vilket jag bara tycker är en slags snobberi för den fyller en viktig funktion för människor. Och lika gärna som att titta på TV kan man väl få bli avkopplat underhållen av en bok?


förstagångsbesökare


En avkopplande tågresa. Ett besök i Domkyrkan. Medeltida klockspel. Nattvardsmässa = gratis uppfräschningsfortbildning. Ett kaféstopp. Flanerande på stan. Reafynd trots att jag egentligen inte letade. Lunchmacka. Vackra byggnader. Mysigt centrum. Ösregn. Spontanköp av pocket. Hemresa.

Lund - vilket positiv överraskning! Kommer absolut tillbaka! Lagom avstånd för en dagsutflykt och tåg varje timme = flexibilitet. Regnet stoppade mig från ett ligga-i-gräset-och-läsa-besök i Botaniska trädgården och säkert en del annat som jag inte ens var medveten om att jag missade. Kul att ha massor kvar att upptäcka!


RSS 2.0