frostnätter
Nej, men Indriðason, vad är det här? Frostnätter är ju inte alls lika bra som de andra böckerna i serien om Erlendur. Jag gillar att Erlendurs intresse för försvunna personer får bli till en egen berättelse, men det är för segt och fallen för ointressanta. Jag saknar också hans kollegor Elinborg och Sigurdur Oli som inte får något utrymme alls i Frostnätter. Det märks hur mycket dessa karaktärer tillför när de är borta. Erlendurs dotter Eva Lind har hållit sig borta från drogerna en längre tid och relationen mellan henne och Erlendur blir allt bättre, men samtidigt också den lite tråkig, lite vanlig.
Tyvärr blev den sjätte boken i serien något av en besvikelse, men jag kommer ändå att fortsätta läsa Indriðasons deckare eftersom jag vet hur bra han är i vanliga fall och i ärlighetens namn är det väl ingen deckarförfattare som lyckas vara på topp i varje bok.
Vill du läsa mer om vad boken handlar om kan du göra det här.
Kommentarer
Postat av: Nilmas Bokhylla
Ska läsa hans "Glasbruket" så snart jag har tid över :D
Postat av: blogg_bohemen
Änglarösten och Vinterstaden är mina favoriter av Indridason, men inget fel alls på Glasbruket.
Trackback
