bohemian rhapsody

Årets påskekrim - Änglavakter av Kristina Ohlsson.

Ohlssons tredje bok om Fredrika Bergman är den bästa. Berättelsen är välskriven och i det närmsta vindlande med alla små stickspår och jag får verkligen anstränga mig för att klura ut vem mördaren är. Här kryllar det av misstänkta och av hemligheter dolda i decennier. Stämningen är tät, för att använda en deckarklyscha, och jag mer eller mindre sträckläser boken. 

Något som jag däremot finner en aning märkligt med Ohlssons böcker är hur förhållandevis ointressanta jag finner huvudkaraktärerna vara. Fredrika har i tredje boken blivit sambo med sin tidigare älskare Spencer och de har fått ett barn tillsammans. Alex är änkling och lärt sig leva med sorgen och börjar sakta leva igen. Det är ett självklart och därmed vanligt grepp i deckarserierna att läsaren för följa med i livets utveckling hos huvudkaraktärerna men ibland blir det lite som med vissa serier på TV - själva storyn är starkare än karaktärerna och då är det därför man fortsätter titta, eller i detta fall läsa, inte för att personerna är särskilt intressanta. Inget fel alls med det egentligen för vem har något mot en välskriven deckarhistoria? 

Ohlssons fjärde bok, Paradisoffer, har nyligen kommit ut. Jag ser fram emot att läsa den. Vem vet, kanske kommer Fredrika och Alex att fånga mig mer än väntat i den boken?

Vill ni veta mer om handlingen kan ni läsa här till exempel.