boktjuven
Inte ofta jag tar mig igenom böcker på 600 sidor, men Markus Zusaks Boktjuven var väl värd mödan.
Döden agerar berättare i denna roman där böcker och ord löper som en röd tråd genom hela berättelsen om Liesel som på sin brors begravning stjäl sin första bok. Hon lär sig läsa med hjälp av sin fosterfar och hon stjäl böcker från bokbål och borgmästarens bibliotek medan andra världskriget härjar och nazisterna ständigt är närvarande. Böckerna hon stjäl är inte enbart till glädje för henne själv, utan hon delar med sig av deras magiska värld till den judiske man de gömmer i sin källare och till människorna som hon delar skyddsrum med medan bomberna faller.
Detta är verkligen en riktig, riktigt läsvärd roman som väver samman de olika personernas öden med stor skicklighet och greppet med Döden som berättare fungerar nästan onödigt bra. En måste-läsas-bok!
Döden agerar berättare i denna roman där böcker och ord löper som en röd tråd genom hela berättelsen om Liesel som på sin brors begravning stjäl sin första bok. Hon lär sig läsa med hjälp av sin fosterfar och hon stjäl böcker från bokbål och borgmästarens bibliotek medan andra världskriget härjar och nazisterna ständigt är närvarande. Böckerna hon stjäl är inte enbart till glädje för henne själv, utan hon delar med sig av deras magiska värld till den judiske man de gömmer i sin källare och till människorna som hon delar skyddsrum med medan bomberna faller.
Detta är verkligen en riktig, riktigt läsvärd roman som väver samman de olika personernas öden med stor skicklighet och greppet med Döden som berättare fungerar nästan onödigt bra. En måste-läsas-bok!
Kommentarer
Postat av: Maria
Visst var den bra!!! Gillade det speciella upplägget med döden som berättare!
Postat av: blogg_bohemen
Mycket snyggt gjort med döden, särskilt de små extraberättelserna som finns inskjutna.
Postat av: Västmanländskan
Ja - oj vad den var bra!
Trackback
