och var hör du hemma?
Bland nyårsraketer och de sakta återupptagna studierna glömde jag alldeles bort att skriva om förra årets sista bok, Och var hör du hemma? av Anne Tyler.
Familjerna Donaldsons och Yazdans tar emot sina adoptivdöttrar på samma flygplats och på samma dag. Genom detta skapas en vänskap som leder till ett intensivt umgänge trots familjernas olika bakgrund. Varje år firar de ankomstdagen och döttrarna Jin-Ho och Susan förutsätts vara bästa vänner. Dagen utvecklas snabbt till en allt större fest, med ett visst tävlande i vem som serverar mest mat. Donaldson är övertygade om att allt som tillhör den amerikanska livsstilen är fantastiskt och att de alltid har rätt att påpeka fel i andras val, medan fru Yazdan nervöst försöker härma livsstilen, och hennes make inser att han inte är så genomamerikansk som han trodde, trots att han växt upp landet. Maryam, herr Yazdans mor, betraktar det hela från distans och gör en hel del både roliga och lite sorgsna iakttagelser om livet i USA.
En rolig och charmig bok, med så där lite lagom allvar i botten, och Tyler lyckas undvika de mest stereotypa och klyschiga beskrivningarna i kulturkrocksgenren.
Familjerna Donaldsons och Yazdans tar emot sina adoptivdöttrar på samma flygplats och på samma dag. Genom detta skapas en vänskap som leder till ett intensivt umgänge trots familjernas olika bakgrund. Varje år firar de ankomstdagen och döttrarna Jin-Ho och Susan förutsätts vara bästa vänner. Dagen utvecklas snabbt till en allt större fest, med ett visst tävlande i vem som serverar mest mat. Donaldson är övertygade om att allt som tillhör den amerikanska livsstilen är fantastiskt och att de alltid har rätt att påpeka fel i andras val, medan fru Yazdan nervöst försöker härma livsstilen, och hennes make inser att han inte är så genomamerikansk som han trodde, trots att han växt upp landet. Maryam, herr Yazdans mor, betraktar det hela från distans och gör en hel del både roliga och lite sorgsna iakttagelser om livet i USA.
En rolig och charmig bok, med så där lite lagom allvar i botten, och Tyler lyckas undvika de mest stereotypa och klyschiga beskrivningarna i kulturkrocksgenren.
Kommentarer
Postat av: camilla
tyckte nästan att öppningsscenen var höjdpunkten där på flygplatsen med amerikanska banderoller, badges och ballonger, men det var skönt att läsa en originell roman
Postat av: blogg_bohemen
Jag log åt fru Donaldsons klavertramp om Yazdans barnuppfostran! Och Maryams lite cyniska iakttagelser gillade jag förstås. Som enskild scen håller jag dock med om att inledningen var bäst.
Postat av: blogg_bohemen
Jag log åt fru Donaldsons klavertramp om Yazdans barnuppfostran! Och Maryams lite cyniska iakttagelser gillade jag förstås. Som enskild scen håller jag dock med om att inledningen var bäst.
Trackback
