Ninas resa
Denna film är bland det mest gripande jag sett. Hemsk, med viss självklarhet. En film som utspelar sig i Warsawas ghetto under Förintelsen kan inte vara annat. Klumpen i magen sitter kvar när filmen slutar och skammen över hur människosläktet kan bete sig, men också en förundran över att Nina i slutet av filmen beskriver sitt liv som ett bra liv. Man kan inte glömma, men man kan lära sig att gå vidare och finna förtröstan i det livet ger.
Till er som inte sett: Se den! Detta är en (för mig) ny vinkling på en ofta filmatiserad händelse. Filmen blir extra stark eftersom dokumentärfilm, intervju med Nina själv och vanlig spelfilm blandas.
En annan film att rekommendera i samma genre är Kvinnorna på Rosenstrasse som handlar om ariska (gillar inte det ordet) kvinnor som är gifta med judiska män och dessa män häktas. Kvinnorna protesterar för att få ut dem ur häktet.
