människa utan hund
Ikväll skall jag bara slappa med några timmars läsning i min underbara läshörna. Nessers Människa utan hund är otroligt bra och jag riktigt njuter av att läsa den, både för språket och skildringen av personerna. Gillar den lite tragiska syslöjdslärarinnan som i början funderar på att döda sin man efter att hela sitt liv ha gjort som han velat. Tror det finns många som hon. Min mor, som är i samma ålder som denna kvinna, har i varje fall sådana drag och skilsmässan blev rena hälsokicken för henne. Bokens syslöjdslärarinna borde nog också skilja sig ...
Bokens skildring av familjeband, den lite konstlade stämningen vid födelsedagskalaset för fadern och ena dottern, favoritbarn och annat man helst inte talar om gör att denna bok känns som ett stycke verklighet. Som en beskrivning av sin egen släkt trots att inga egentliga likheter finns, mer än dessa subtila rangordningar och traditioner som binder oss samman och utgör en familjs gemensamma universum. En slags svenssonsk livsångest förpackad i traditioner, sammanhållning och en smula glädje mellan varven.
den blomstertid nu kommer
Pingst betyder definitvit att det är dags att plantera blommor på balkongen, så idag var jag och Sambon iväg och köpte växter. Tror att årets balkongen kommer att bli den finaste vi haft med vildvin och piprankor, läckert röda taklökar, olika sorters prydnadsgräs som kan vaja i vinden och så till det lite väldoftande äppel - och pepparmynta. Kommer att bli en grön oas som förhoppningsvis inte intresserar humlor och getingar alltför mycket (undertecknad lider av getingfobi.)!
Det är verkligen avkopplande att göra något konkret, sätta ned händerna i jorden och gräva omkring. Placera växten rätt i krukan. Se den växa. Ibland undrar jag verkligen varför jag inte valde ett mer praktiskt ämne att vara lärare i, humaniora kan vara så flummigt i längden. Kanske skulle jag ha gått den där hemkunskapslärarutbildningen som jag kom in på en gång i tiden. Fast, hemkunskap ... Nja ... Tänk att tvingas stå där och låtsas som att kålrot och leverbiffar är supermumsigt ... Humaniora är nog min grej trots allt! :)
svettig terapi
Stressad som attan inför betygssättningen kunde jag ändå inte låta bli att gå på spinning igår. Happeningpass kalat team teach med tre ledare och blandade musikstilar. Sjuk jobbigt och sjukt roligt! Stapplade ut från spinningsalen och kände mig som en ny, stressbefriad människa! Lovar att träning är bättre än terapisoffan i de flesta fall.
Idag satsar jag på en harmonisk eftermiddag med senaste Hus & Hem och en caffe latte. Man kan ju inte stressa alla dagar! :)
bokprat
Långhelg hos mor, betyder långa tågresor och massor av lästid, vilket jag naturligtivs utnyttjade! Annars är det klart underskattat att bara sitta tyst och stirra ut genom tågfönsteret, det ger ett väldigt lugn och harmoni sprider sig genom kroppen. Kommer troligen aldrig att överge tåg för bilkörning! :)
Läst på resan till mor ut en bok som det känns som att jag hållit på med en evighet, Bokcirkelns bekännelser av Elizabeth Noble. På baksidan uppgavs att man skulle få följa några kvinnor som startar en bokcirkel och dessutom skulle man få boktips eftersom varje del av boken inleds med en kort presentation av den bok som bokcirkeln just läst. Visst finns det boktips, tolv stycken närmare bestämt, eftersom kvinnorna ses en gång i månaden. Dock känns det som om författaren hade en god tanke med bokcirkeln, men den fyller liksom ingen funktion, av bokens femhundra sidor är det nog bara tio som ängnas åt böcker. De hade lika gärna kunnat vara en promenadklubb, eller en syjunta eller vad som.
Kvinnorna man får följa är ett på ytan ganska blandad skara, men ju längre jag kommer i boken, desto mer uppfylls jag av en känsla av att allt i deras liv styrs av deras män. Antingen för att de älskar dem så mycket att de inte vill vara med någon annan, eller för att de funderar på att lämna dem. En kvinna har en man som är notoriskt otrogen men hon stannar ändå (åtminstone de 300 första sidorna... att komma på mannen in action på hotellrummet blir dock för mycket.), en annan har en man som älskar henne men hon drömmer om ungdomskärleken och skaffar sig ett vänsterprassel. De har alla barn, utom en. Män och barn, snälla nå'n, nog har väl kvinnor annat som styr deras liv nuförtiden??? Boken känns en aning föråldrad trots att den kom ut för bara två år sedan. Eller är det bara jag som inte kan relatera till hela barn- och mantemat? .jpg)
Ett riktigt litet guldkorn, som jag sträckläste på Favoritkaféet igår, är Prioritaire av Iselin C.Hermann. Boken är något så ovanligt som en brevroman, förlagd till sjuttiotalet, men det är helt oväsentligt för bokens tid spelar ingen roll. Det är en brevväxling mellan en dansk kvinna och en fransk konstnär som inleds med att kvinnan skirver ett tackbrev till konstnären eftersom hon blivit så berörd av hans verk. Brevväxlingen fortgår och tar alltmer kärleksfulla och erotiska övertoner, men skrivet på ett sådant sätt att man bara njuter av språket, långt ifrån pornografiska noveller. För detta är känsla, och man kan inte lägga den ifrån sig. Efter en och en halv timme var boken slut, men den finns kvar i hjärnan och hjärtat bland andra läsupplevelser som fyller en med värme.
Efter att ha läst Prioritaire fylls man också av nostalgiska minnen av hur det var att sätta sig med papper och penna och faktiskt skriva ett brev. Det är så oändligt mycket mer personligt än ett mejl, och jag önskar att det ofttare kunde komma ett brev med posten. Vykort får man också mer sällan nuförtiden. Varför har alla människor slutat att skriva? Varför måste allting gå så fort?
hem?
Skönt var det i alla fall att knalla omkring på välbekanta gator, tog mig till och med ut på en tidig morgonpromenad igår! Once in a lifetime, typ och bara för att alternativet var att ligga kvar på svettiga luftmadrasslakan. Fikade på stammishaket och tog som vanligt en foccaccia med mozzarella och skinka. Ingenstans är de så goda som där! Dessutom är det hur billigt som helst! Charmig inredning med ihopplocka av udda stolar och bord bidrar till avspänd atmosfär och blandad kundkrets. Ett kafé att älska helt enkelt!
En obligatorisk tjejträff hanns också med. Denna gång var vi lite mer vuxna och gick ut och åt och drack till och med drinkar (läs bondgrogg!). Annars är det bara mysbyxor, godis och skönt slappande i soffan som gäller! Men vi hann med det också ... Tack, för en trevlig kväll M, JA och JHS!
Gav mig även in i motorbranschen och körde både traktor och bil upp vid min far i skogen. Svårt att säga vad som gick sämst ... eller bäst ... :) Far och nya frun skall renovera farmor och farfars hus och gissa om de har mycket jobb framför sig! Jag är inte avundsjuk och insåg verkligen att jag inte är typen som kommer att köpa mig ett renoveringsobjekt den dagen det är dags för husköp! Fy, så mycket jobb! Men det kommer säkert att bli fint i slutändan.
Trots sköna och avslappnande dagar måste erkännas att det var skönt att åka tillbaka till sin egen lägenhet, i sin egen stad, till sin egen säng och till Sambon. Skulle aldrig flytta tillbaka till uppväxtstaden, men det är roligt att hälsa på alla när man är där. Den stora frågan för mig och Sambon är annars alltid; vart skall vi flytta nästa gång? När skall vi flytta? Min gissning är att nästa sommar är det dags att packa flyttkartonger igen. Då har vi bott här i tre år och det är rekord! Tror vi gillar att flytta! :)
det kom ett brev ...
Med posten idag kom underbara små badbomber från London! Här ska badas! Ett stort tack till dig, C, för att du förgyllde en annars rätt kass måndag då jag varit mänsklig nåldyna på vårdcentralen och organiserat berget av rättning. Blev verkligen superglad!
På onsdag åker jag till mor och mina kära vänner där hemma. Skall bli så skönt att få bara vara i några dagar, äta mammas mat och prata med människor som känner mig innan och utan. Blir rena avstressningskuren, hoppas jag. Ser fram emot resturangbesök och drinkar med väninnorna, shopping med mor och traktorkörning med far. När man inte varit hem på ett tag uppskattar man hemtrakterna så mycket mer, och samtidigt idylliserar man också mycket mer. Men det kan väl vara tillåtet? Hemma är ändå alltid hemma.
Dessutom känns det extra bra att komma hem och vara tio kilo lättare! Självförtroendet och självkänslan ökar för varje gram som försvinner! :)
schlagern är slut = snyft!
Så var det över, årets höjdpunkt, Eurovision Song Contest. Sveriges placering: 18. Blir semifinal nästa år. Visst, lite besviken känner man sig ju, men å andra sidan, klarar man att kvalificera sig från semifinalen ökar chanserna till bra placering i finalen, så kanske kan det vara en lyckträff.
Personligen tycker jag inte att vi kan skylla placeringen vare sig på The Ark, finska bildproducenter eller den icke-fungerande hypnosplattan. Låten gick helt enkelt inte hem i de flest europeiska länderna och svårare än så är det inte. Kanske är det också så att svenska journalister (läs Nunstedt & co) måste sluta bedöma låtar efter modellen "låter svenskt = superbra, låter öst-europeiskt = så dåligt". Hela diskussionen om att östländerna bara röstar på varandra blir lite fånig när Sverige ger en tolva till Finland, Portugal en tolva till Spanien och så vidare. Natruligtvis röstar man på grannländerna, smaken är ju som mest lik just där! Dessutom gav alla så kallade västländer höga poäng till östländer, så jag säger bara lägg ned diskussionen!
Har för övrigt ett alldeles utmärkt förslag på hur västländerna åter skall få en plats i finalen. Inför två semifinaler, de tjugo länder som kan räknas till väst i den ena och tjugo öststater i den andra. Låt sedan tio bidrag från varje final gå vidare. Då får vi en blandad final både vad gäller länder och musik, samt att det bara blir tjugo låtar i finalen. Mer hanterbart så. Inför dessutom ett röstningssystem som liknar det vi har i svenska uttagningen med både jury och folkröster. Då borde alla bli nöjda och glada, tycker jag! :) Någon annan som har ett förslag på hur ESC kan förbättras?
Måste ju också kommentera några av bidragen. Vinnaren Serbien förstod jag inte riktigt. OK, fin melodi och visst sjunger hon från hjärtat, men är den bra? Jag tycker nog att den var lite seg. Ukraina, här hemma kallad foliemannen, var så urflippat att jag faktiskt gillde det! Ja, jag vet, det är sinnessjukt! Turkiets låt är bra om man slipper se sångaren som påminner lite om en hallick ... Sorry, Turkiet .... Finlands låt kommer att spelas på Rix FM hela sommaren och hösten, så hennes karriär är tryggad (det var en riktigt bra låt också!). Tysklands storbandsbidrag gick hem hos oss (och hos min mor och syster!) så den fick en röst, liksom min favorit Ungern. Ungerns sångerska har fått en massa kritik för sitt engelska uttal, varför ödsla energi på sådant? Alla bryter ju i alla fall, inte är det värre att bryta på ungerska än svenska. Sämst, alla kategorier, var Irland. Hon sjöng falskt fårn start till mål och dessutom mumlade hon fram texten. Herregud, säger jag bara! Irland har nog gett sig sjutton på att de skall slippa arrangera ESC igen! :)
Nu inleds den långa väntan på att svenska Melodifestivalen skall dra igång igen i februari 2008. Däremellan får vi hålla till goda med "små grodorna" på midsommar och "midnatt råder" framåt jul. Ett år går så fort!
spektaklet har börjat!
Så var spektaklet igång! 28 underbart blandade bidrag kunde under gårdagskvällen avnjutas under Eurovision Song Contests semifinal. Tyckte det var ett relativt starkt startfält, men det fanns ju riktiga bottennapp ...
Skall vi börja med Israel ... Vem tänkte här? Hur hemskt kan ett bidrag vara? Jag utnämner detta bidrag till det sämsta i schlagerhistorien! Hörde att Israel först hade tänkt dra sig ur eftersom de tyckte att scenen var för liten ... Varför krympte inte finnarna scenen ytterligare så hade Europa förskonats från denna upplevelse?!?!
Lettland var ju också ett märkligt inslag. Män i höga hattar och jeans sjunger på knackig italienska och folk tycker att det är tillräckligt bra för att gå vidare till finalen. Fanns ju bara cirka tjugofem låtar som var bättre! Sorgligt nog så tyckte min mor att detta bidrag var lite småtrevligt ... Börjar hon månne bli senil, döv och synskadad? Stackars lilla mor som inte förstår bättre! :)
Kvällens bästa bidrag var, utan tvekan, Ungern! Stark låt med blueskänsla, framförd av barfota tjej i tajta jeans och vitt linne. Enkelt och snyggt och mycket bra röst! Heja Ungern! Kvällens näst bästa bidrag var Hollands popdänga med kvällens snyggaste artist! Jag vill ha hennes frisyr! Tyvärr har jag ju inte sån´t hår så det kanske blir svårt ...
Kören lägger man sällan märke till, men när Belgien äntrade scenen gick körtjejen inte att missa. Har de inte uppfunnit BH:n i Belgien??? Kunde inget annat land ha skänkt den stackars kvinnan en BH? Melonerna hängde bokstavligen ned till midjan och jag drabbades av akut nack-, axel- och ryggvärk bara av att titta på henne. Någon som kan upplysa mig om underklädessituationen i Belgien? Kanske är det dags att starta en insamling?
Kristina Luuk var fantastisk som programledare för den svenska Melodifestivalen, men som kommentator av Eurovision Song Contest funkar han inte riktigt lika bra. Lite roligt var det dock när han helt ärligt utnämnde Tjeckiens bidrag (tror jag att det var) till tävlingens sämsta och hans bisittare försökte rädda situationen genom att säga att alla får rösta som de själv vill! Så typiskt svenskt och politiskt korrekt. (Tjeckiens låt var förresten ingen höjdare, men klart bättre än Lettland!) Tror dock att Luuk med bisittare kommer att vara bättre under finalen på lördag, gårdagen var ju bara uppvärmning.
Nu laddar jag för fullt inför lördagens final, då penna och papper plockas fram och alla bidrag får plus - och minustecken samt en massa andra kommentarer för att man sedan skall kunna kora sin favorit. The Arks chanser? Svårt att säga, har ju inte sett alla bidrag, men min gissning är att Sverige hamnar topp fem i år.
i väntan på eurovision
Efter en chatt med min kära vän M idag har jag lovat att inte lägga ned min blogg. Bloggen förgyller tydligen hennes dag på kontoret, så jag känner ju ett visst ansvar! :)
Tipsade M om en film, som jag gärna tipsar alla andra läsare om också: Little miss Sunshine. Hysteriskt roligt och skruvad road-movie om en familj med en mängd udda karatärer som man bara älskar! Little miss Sunshine är en skönhetstävling för barn som dottern skall delta i och, ja ... någon klassiskt sockersöt flicka är hon ju inte ... Hennes talangframträdande är dock underbart skrattframkallade! En film att älska! Rekommenderar den varmt.
Annars är det ju så att en sann schlagervän som jag naturligtvis främst riktar in mig på Eurovision Song Contest (eller Eurovisionschlagerfestivalen som låter så mycket finare!). Semifinal imorgon kväll, brukar vara en härlig uppvärmning inför lördagens spektakel. För ett spektakel är det, och jag älskar det! Vad vore livet ut schlagerfestivalens frossande i horribla klädkreationer, frisyrer som får en att minnas sin barndom och förundras över att någon frisör fortfarande kan klippa dessa frisyrer, make-up i mängder, dansnummer som inte är av denna värld och alltid, alltid finns det någon som sjunger falskt genom hela låten! Jag längtar lika mycket varje år (trots att man vet att Frankrike kommer att skicka en ballad som låter likadan som året innan, och året innan det, och året .... ja, ni vet!)
Av princip ser jag aldrig på inför-programmen, vill höra låtarna för första gången under semifinalen eller finalen. Har därför ingen aning om vem jag tror kommer att vinna. Min far brukar varje år spela på det land han tror minst på, typ Albanien, Turkiet eller något sådant. Känner på mig att han något år kommer att kamma hem storkovan!
tack och hej?
Funderar på att lägga ner denna blogg. Händer inte så mycket spännande i mitt liv, och jag har inte så mycket att kommentera vad gäller omvärlden som ni säkerligen märkt. Dessutom är det nästan ingen som läser bloggen. Blir lite som en dagbok som ens familjemedlemmar läser i smyg. Kanske lika gärna kan skaffa en klassisk lite dagbok med lås istället? Lyckades ju aldrig skriva någon sådan när jag var liten! :)
Om jag bestämmer mig för att lägga ned min blogg så vill jag i alla fall tack er som läst den troget! Har varit roligt att läsa (och höra!) era kommentarer!
bokprat
Den senaste tiden har man framförallt sett två böcker i folks händer, den ena är I en klass för sig av Curtis Sittenfeld och den andra är Snabba cash av Jens Lapidus. Den första läser kvinnor, den andra läser män. Jag brukar alltid känna mig avvaktande till böcker (och filmer) som "alla" läser, man blir oftast besviken. Pressbyråns topplista representerar sällan min boksmak, men ändå köper jag en och annan bok där. Man vill ju hänga med! :)
På bokus hemsida beskrivs Snabba cash som en bok om känslokalla psykopater, om kokain och brott, om Stureplan och inneställen, om Österåkeranstalten och juggemaffian. Jag känner mig inte lockad. Varför vill så många läsa om detta? Jag gillar mysigare böcker! (Säger jag som både läst Gömda och Det skall bli mig ett sant nöje att döda dig på senaste tiden ...)
Tänkte att I en klass för sig kanske skulle motsvara min förväntningar lite bättre, och förhoppningsvis också vara snällare. Det är den. Egentligen är det inget fel på bok, den är bara så outsägligt tråkig. Huvudpersonen Lee Fiora går på en internatskola i USA, alla andra kommer från rika familjer och Lee är där på stipendium. Boken skildrar ingående Lees försök att passa in, hennes framväxande vänskap, minor hon går på och missar hon gör, kärlek till den outkomlige pojken. Det vanliga, fast kanske lite bättre. Varför är det då tråkigt? Kanske för att det är händelselöst och lite segt. Som att uppleva sin egen högstadietid om igen, fast inte i kortform. Böcker får gärna (kanske till och med skall) skildra verklighet, men det måste ske med finess och ibland måste man stryka partier i huvudpersonens liv som bara framstår som utfyllnad. Jag har läst halva boken, kanske kommer jag att läsa andra halva på något strand i sommar. Jag tvivlar dock.
Igår inhandlades fyra nya pcoketböcker och jag hoppas att någon av dem skall visa sig bli en riktigt bra läsupplevelse, var ett tag sedan sist. För alla som vill ha ett tips om en garanterat underbar läsupplevelse rekommenders Vad jag älskade av Siri Hustvedt. Njutning från första sidan! Bara omslaget bidrar till lyckorus!
PS: Ni som försök kommentera min blogg har säkerligen upptäckt att det inte fungerar, särskilt inte för er som befinner sig utanför Sveriges gränser. blogg.se har lovat att problemet skall vara löst, så nu skall det bara vara att kommentera igen. Jag älskar kommentarer, så kommentera gärna mera! DS.
tågtankar
Snart slut på fyra dagars ledighet, men å andra sidan inte så långt kvar till nästa ledighet då jag skall åka till hemåt och träffa min lilla mor och åka på shoppingtur, min far som renoverar hus för fullt och mina kära vänner som jag saknar så mycket och verkligen längtar efter. Av någon underlig anledning är det alltid avkopplande att åka hem några dagar, även om jag alltid brukar vara fullbokad. Å andra sidan är det ju roliga och givande saker som jag bokar upp mig med, så det är nog därför man ändå känner sig utvilad när man sätter sig på tåget och vinkar hej då till mor.
En annan sak som jag gillar med resan till hemtrakterna är att det tar fem timmar med tåget, och om alla tåg kommer i tid, så fungerar det alltid väldigt smidigt och ger mig massor av avkopplande läs - och funderartid. Så skönt att sitta på tåg och försjunka i en bok, för att sedan bara titta ut genom fönstret och funderar på stort och smått eller bara slumra en liten stund. Jag förstår varför så många åker tåg!
