bohemian rhapsody

Glömde ju alldeles bort att skriva om Hello Kitty måste dö innan jag drog iväg på min semestervecka hos mor. Nu här det ju gått en väldig massa dagar sedan jag läste ut den, men jag kan säga att jag gillade den skarpt. Det är en bok fylld av svart humor och för er som mest stöter på döden i deckarsammanhang kan jag säga att i Hello Kitty blir allt på ett helt annat sätt. Jag kan verkligen rekommendera boken till alla som gillar svart humor kombinerat med en liten insyn i annan kultursfär. En kultursfär där "Glöm inte läppstiftet" är en användbar replik.    

 

I grunden är det en berättelse om en amerikansk-asiatiskt kvinna, Fiona Yu, strax under trettio som slåss för att undvika de krav kulturen ställer på henne. Hennes far är ständigt på jakt efter en make till henne, och Fiona gör allt hon kan får att undvika dessa allt annat än tilltalande män. Hon har en karriär som affärsjurist och inte någon plan alls på att hamna i ett äktenskap med en kines och föda barn för att göra sina föräldrar nöjda. Hon tänker minsann inte bli en typisk Hello Kitty-figur. Efter inledningsscenen, som jag skrev om här, får hon kontakt med en gammal skolkamrat som är expert på att återskapa mödomshinnor. Barndomsvännen har dock andra områden av expertis också och Fiona snappar upp en del efter vägen, inte minst om hur man kan göra sig av med äktenskapskandidater ...

 

På LitteraturMagazinet kan man läsa att Angela S Choi nu bytt namn till Kate Kamen. Verkligen en aning förvirrande, men Angela eller Kate, jag hoppas att hennes andra bok (Apologies not included) också kommer att finnas översatt till svenska.