bokbloggsjerka 24 - 27 februari
Pusha för en nordisk författare som du gillar och så vill vi naturligtvis att du ska tipsa oss om en bok av honom/henne (hen?) som vi absolut måste läsa.
Oj, Annika! Plötsligt inser jag hur lite nordiska författare jag faktiskt läser. Brukar ju läsa Arto Paasilinna emellanåt och jag gillar hans lite gubbiga humor även om jag kan tycka att han är lite väl politisk ibland. Hans bästa är Kollektivt självmord - svart humor med tydligt finska inslag. Brukar ju tjata om hur mycket jag gillar Linn Ullmann också och jag hoppas att hennes senaste bok Det dyrebare snart kommer på svenska. Hyllar också islänningen Arnaldur Indriðasons deckare med jämna mellanrum och inom några minuter kommer ett inlägg om hans Vinterstaden.
Men sen då? Det står helt still. Har ju nyligen sagt att Märta Tikkanen inte föll mig i smaken och detsamma gäller tyvärr även Monika Fagerholms böcker. Peter Høeg tänkte jag också på. Tyckte om De måske egnede, men gillade inte alls Fröken Smillas känsla för snö. Lite dubbelt inställd till honom alltså.
Ja, som ni hör behöver jag verkligen läsa vad alla andra bokbloggsjerkare har för tips och sedan bli bättre på att läsa nordiskt.
bokbloggsjerka 17 - 20 februari
Välj en karaktär från en bok som du nyligen har läst och berätta lite om honom/henne är vad veckans bokbloggsjerka handlar om.
Jag väljer att återvända till Britt-Marie i Endera dan. Fulfotingen ni vet. Britt-Marie är journalist men istället för att jobba på en bestämd tidning har hon ett eget företag och skriver texter på frilansbasis. Hennes karriär har verkligen inte varit lysande och nu är en av hennes trognaste kunder en tidning för kattälskare där Britt-Marie skriver krönikor om en katt som hon inte har men som ständigt hittar på en massa tokigheter. Genom en av ödets nycker möter hon en fotograf som vill fota hennes fötter bara för att de är så defekta av en rödlysande hallux valgus. Britt-Marie blir för en kort tid högintressant för en av landets mest renommerade trendkännare och för en av landets populärast kvinnomagasin, men Britt-Maries vardagsliv rullar ändå bara på.
Hennes man som i alla tider jobbat på en av staden sportbutiker prenumererar på Runner's World och pratar om att springa maraton, men mer än prat tycks det aldrig bli och Britt-Maries äktenskap kan tyckas rätt dött men samtidigt finns där någon slags samförstånd. Trots uppvaktan från mycket speciell och arbetslös bibliotekarie stannar hon hos sin soffsittande maratonlöpare och låter livet ha sin gilla gång.
Jag tycker om Britt-Marie. Kan känn igen henne så väl i många kvinnor i min mammas ålder. Visst kan jag tycka att det är synd att hon inte tar vara på livets chanser bättre, men samtidigt vill jag inte döma. Det är så här livet ser ut för många. Det är inget fel med det. Det är tryggt och lugnt och utan överdrivet mycket spänning. Det passar en karaktär som Britt-Marie och det fungerar för en hel del verkliga människor också. Ett stycke svenskt vardagsliv.
bokbloggsjerka 10 - 13 februari
Vad tycker du om att läsa i en recension (förutom själva recensionen då): författarinformation, ev. filmatiseringar, länkar till sidor som t. ex. Goodreads, Boktipset etc? Kort sagt: hur ser den ultimata recensionen ut enligt dig?
Frågan får lite olika svar beroende på var recensionen publiceras. Om det är i någon av de två stora morgontidningarna vill jag gärna att det är en ingående recension som tar upp bokens styrkor och svagheter, relevant information om författarens övriga verk och ev. koppling till den aktuella boken. Gillar starkt när de grottar ner sig i karaktärsbeskrivningar.
Om det istället rör sig om recensioner på bokbloggar (vilket är det jag läser allra mest) är det viktigt att de är personliga. Alla bokbloggar gör på lite olika sätt och det är det som är charmen. Uppskattar också om det är en recension som tydligt utgår från bloggarens egna, högst personliga åsikt. Jag tycker inte att det alltid behöver vara en klassisk recension där man går igenom bäde innehåll och kommenterar detta. Ibland är det kul att bara läsa om en känsla som boken väckte eller liknande (en typ av recension jag själv är mycket dålig på att skriva). Jag har inget som helst behov av länkar i bokrecensioner, däremot vill jag gärna se en bild på boken. Gillar ju det där med omslag som bekant. :)
Jag är nog rätt flexibelt inställd till recensioner och tycker om att det blir på lite olika sätt i bokbloggsvärlden.
bokbloggsjerka 27 - 30 januari
Om du hittar en bok du gillar går du då bananas för att få tag på samtliga böcker som denna författare har skrivit?
Nej, det gör jag inte. Ibland köper jag genast en ny bok av samma författare, men för det mesta väntar jag och återkommer till författaren vid ett senare tillfälle. Ibland kan jag högst medvetet vänta bara för att liksom unna mig en riktigt bra bok vid ett senare tillfälle. Ibland kan jag också vara lite rädd för att andra böcker av samma författare inte skall tilltala mig lika mycket. Så är det t ex med Siri Hustvedt. Jag föll pladask för Vad jag älskade, men andra böcker av henne har inte berört mig lika mycket. Siri som person gillar jag dock starkt!
bokbloggsjerkan 20 - 23 januari
Jag hör till de få (vad det verkar i alla fall) som inte kunde bry mig mindre om en boks omslag och jag har verkligen försökt förstå varför så många älskar omslag så mycket att de faktiskt köper en bok enbart för att den har ett omslag som de gillar. Hör du till dem? Vilket är i så fall ditt favoritomslag i dag? Dela med dig av en bild och förklara vad det är som gör just detta omslag så speciellt.
Om du ställer dig på min sida: berätta varför du inte ägnar bokomslag någon större uppmärksamhet
Jag har skrivit om det här vid något tidigare tillfälle. Jag gillar att förföras av bokomslag och att gå omkring i bokhandlar och titta på omslag. Låta dem styra min inköp. Och inte skäms jag det minsta för det. Det är lite som godis, färgstarkt och lockande, men det är inte allt man tycker om. Det är dock inte enbart omslaget som får mig att välja en bok. Baksidestext, titel, kanske författare, rekommendationer av olika slag, genre etc spelar minsta lika stor roll vid inköpstillfället. För att inte tala om humör.
Bokomslag gör det också lättare (på gott och ont) att snabbt sortera böcker som intressanta och ointressanta. Svarta omslag med bilder på vampyrer - nej tack! Starka färger och trivsamma miljöer - ja tack! Helt ärligt tror jag inte att någon är opåverkad av bokomslag om man inte slaviskt följer en inköpslista och till och med då blir det svårt att inte påverkas.
Favoritomslag idag - ja, jag vet inte riktigt. Svårt! Passar på den delen av frågan.
bokbloggsjerkan 13 - 16 januari
Fick du några bokliga julklappar i år?
Ja, två böcker till mig blev det. Min lillebror gav mig en av Vargas Llosas böcker förra året och i år fick jag Tranströmers Samlade dikter 1954 - 2004. Känns som att han hittat ett fungerande tema med Nobelpristagarna! Har läst Tranströmer då och då under jullovet och jag gillar verkligen det jag läser.
Jag fick också en bok om KB - Kungl. biblioteket Byggnaden & samlingarna av Burius m. fl. Har bläddrat en del i den och det finns riktigt fina bilder i den. Ja, alla är kanske inte så fina, lite mer medeltidsruskiga, men de är väldigt fascinerande och jag stannar upp och fingranskar dem verkligen. En perfekt bok att ha liggande på soffbordet för att läsa i lite då och då.
bokbloggsjerka 16 - 19 december
Så var det dags för en ny klurig jerka!
Vilken är den bästa bok som din/dina favoritförfattare har skrivit? Observera att du bara får välja en bok per författare!
Jag började genast fundera över om jag ens har någon favoritförfattare. Finns det någon eller några författare som jag verkligen väntar på en ny bok ifrån. Nja. Jag har författare jag uppskattar, författare jag gärna läser, men favorit är nog ett lite för starkt ord. Om det inte gäller deckare, då är saken klar - allas vår älskade islänning!
Arnaldur Indridasons deckare tilltalar mig på alla möjliga sätt. Bäst av dem jag har läst är Änglarösten eftersom jag finner den mördades liv vara så märkligt fascinerande. Den sjungande barnstjärnan vars liv förändrades drastiskt i tonåren och sedan avslutas i ensamhet på ett hotell. Mycket bra deckare!
Marie Hermansons Ett oskrivet blad om Reine och Angela är en sådan där berättelse som överraskar och där personerna inte alls är dem man tror att de inledningsvis är. En bok jag verkligen rekommenderar.
Cilla Naumanns Dem oss skyldiga äro problematisera bilden av biståndsarbete men är också ett mycket bra personporträtt där nästan alla karatärer ges mycket utrymme. Gillar kombon!
bokbloggsjerka 9 - 12 december
Berätta om boken/böckerna du läser just nu?
Jag har precis läst ut en bok, Kråkflickan, och lyssnat klart på Moderspassion (kommentarer kommer snart i ett blogginlägg). Sedan ett tag tillbaka läser jag och då och då i Beate Grimsruds En dåre fri och tycker att det är en riktigt bra bok. Vi är några på jobbet som läser den och skall träffas och prata om boken den 20 december. Känns lite pretentiöst att kalla det bokcirkel för det är inte så organiserade samtal men trevligt ändå.
I förrgår gick jag en vända på biblioteket och fastnade för titeln Sov du så diskar jag. Titeln kändes så fylld av kärlek att jag inte kunde låta bli att låna hem Stig Claessons bok. Jag har precis börjat så det är lite tidigt att säga något om den, men jag gillar språket och tilltalet. Igår började jag också lyssna på Augustvinnande I Wienerwald står träden kvar. Är inte helt överens med Elisabeth Åsbrinks uppläsning men jag kanske vänjer mig.
bokbloggsjerkan 2 - 5 december
Hur får du tag på dina böcker? Köper du eller lånar du dem? Finns det någon internetbokhandel som du anlitar oftare än andra? Kort sagt: beskriv hur du får tag på dina böcker som trängs i bokhyllan och som gör allt för att fånga ditt intresse.
Under större delen av mitt liv har bibliotek på lite olika ställen i landet varit mina bästa vänner. De böcker som jag då ägde var mest sådana som jag fått i present eller julklapp och så lite bokreainköp. I och med pocketrevolutionen började jag som många andra att köpa allt fler böcker. Jag började nog bokhamstra ordentligt först 2004. Mitt första stor bokinköpsställe var Lundells Bok & Papper i Leksand. Oväntat välsorterat och tag 4 betala för 3 är ett vinnande koncept!
Numera är det Bokus som jag vänder mig till för bokinköp. Jag tycker egentligen att man skall köpa mer böcker i fysiska bokhandlar, men helt ärligt är det priset som gör att jag väljer Internetalternativet. Jag lånar också en del och har tänkt mig att jag skall börja låna ännu mer. Kanske blir det mitt nyårslöfte! En del böcker har jag också kommit över via bokbytarhyllan på stadsbiblioteket och några enstaka recensionsexemplar har jag också fått. Via Dito har jag köpt två stycken ljudböcker och det kommer garanterat att bli fler inköp därifrån.
bokbloggsjerka 25 - 28 november
Vilka bokrelaterade julklappar vill du helst se under granen i år?
Om jag skall vara helt ärlig fördrar jag nog att köpa mina böcker själv eftersom det är svårt för andra att veta vilka böcker jag redan läst. Presentkort är då ett bättre alternativ och det är klart att skulle tomten lämna ett presentkort från Bokus eller Bokia under granen så skulle jag bli allt annat än ledsen. :)
bokbloggsjerka 11-14 november
Ibland är det svåra frågor i jerkan:
Böcker har ofta en tendens att filmatiseras. Vilken karaktär i filmerna/tv-serierna har minst/mest motsvarat den bild som du har skapat av bokkaraktärerna?
Jag tillhör den där kategorin av människor som somnar rätt snabbt när jag ser film, om det inte är på bio förståsa. Jag är dessutom rätt ointresserad av film och slötittar mest i TV-soffan. Men, visst har även jag sett några filmatiseringar. Det är bara det att det står helt still i huvudet just nu ...
Generellt brukar jag bli rätt besviken när jag ser en filmatisering, men det är inte karaktärerna som gör mig besviken, utan den snuttifierade handlingen. Allt det där extra som finns med i böcker och ger djup och komplexitet har en tendens att försvinna i filmatiseringar.
Spontant kommer jag bara på Ondskan som ett konkret exempel. Erik i filmen är inte alls som Erik i boken. Den allt annat än trivsamma filmen är mesig i jämförelse med boken och det gäller handlingen i stort men även Erik och hans "fiender" Silverhjelm och styvfadern.
Ja, det var väl något av ett icke-svar! :)
bokbloggsjerkan 4 - 7 november
För någon vecka sedan skrev jag om Morgonpasset där de pratade om ”skämslitteratur”. Läser du böcker som du skäms över, kanske till och med så mycket att du känner dig tvingad att skyla över den bokens omslag med ett omslag från en annan bok? Eller har du böcker i din bokhylla som du egentligen inte vill att någon ska se?
Generellt nej. Jag läser det jag känner för och finner ingen större anledning att skämmas över enskilda titlar. Ibland kan jag dock hamna i sällskap där jag känner att min läsning som helhet inte är tillräckligt fin och avancerad. Den känslan har dock avtagit med åren, tack och lov. Det hänger nog samman med att jag aktivt bestämt mig för att läsning för mig är ett nöje och då funkar inte de allra tyngsta nobelpristagarnas litteratur för mig. Jag vill bli underhållen, sällan utmanad.
I bokhyllan står några böcker som jag kanske inte är superstolt över, men jag tycker det har sin charm att Törnfåglarna och Grottbjörnens folk står där. Märkligt nog är det också den typen av böcker som brukar leda till spontana boksamtal när vänner tittar i min bokhylla. Alla har liksom läst dem eller känner till dem. Det blir som en trevlig nostalgitripp. Inget att skämmas för.
bokbloggsjerka 28 - 31 oktober
Som vanligt denna höst jerkar jag lagom till helgen och alkb frågar denna vecka:
Jag vet att alla som är med i jerkan älskar att läsa böcker men jag är nyfiken på om ni även skriver själva?
Svaret på frågan är nej. För några år sedan skulle jag också ha lagt till tyvärr, men nu har jag kommit över min författardröm. Som de flesta andra bokälskare har jag emellanåt drömt om att själv bli författare, men nu är jag istället enbart en läsare och nöjd med det. Minns med viss fasa de tafatta poesiförsöken under gymnasietiden och är väldigt glad för att jag gjort mig av med de anteckningsböckerna ...
Mitt skrivande består numera i huvudsak av blogginlägg och diverse uppgifter relaterade till mitt arbete. Att läsa ger mig faktiskt mer än att skriva själv.
bokbloggsjerkan 21 - 24 oktober
Vilken bok har den mest fantastiska titeln enligt dig?
Den första titeln som poppar upp i mitt huvud är Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) av Annelie Jordahl. Känner väldigt starkt för den titeln och den starka kärleksförklaring som det är. Den berör mig på ett mycket personligt plan. Jag drog mig faktiskt för att läsa boken eftersom titeln i sig betydde så mycket för mig, men som tur var motsvarade bokens innehåll den mycket vackra titeln.
bokbloggsjerka 14 - 17 oktober
Veckans fråga i jerkan är:
Vilken är den sämsta bok du faktiskt har läst och varför var den så dålig?
Siljans Konditori av Oscar Danielsson. Språket, berättelsen, karaktärerna - allt är olidligt dåligt. Försökte mig till och med på att läsa högt ur boken för älsklingen eftersom jag tänkte att han, som aldrig läser en bok och därmed är en tämligen neutral part, kanske skulle var mer entusiatisk. Det var han inte ... Han bad mig att sluta efter tre sidor och det berodde inte på min uppläsningsteknik ... Jag läste knappt halva boken, betydligt längre än vad jag i vanliga fall läser i böcker jag finner vara riktigt dåliga.
En annan bok som gav mig rysningar, men som jag ändå läste i sin helhet är Nektar av Lily Prior. En fånig historia och ett fånigt persongalleri. Det enda jag uppskattade med boken var att det gick snabbt att läsa ut den ...
bokbloggsjerka 7-10 oktober
Läser du helst bokserier eller föredrar du fristående böcker eller kanske en mix av båda?
Deckare har ju en tendens att vara i form av serier där vi får följa en kommissarie och hans/hennes team genom ett antal mordfall och ett antal år, så i den genren läser jag så klart en del bokserier. Håkan Östlundhs deckare om Fredrik Broman och de andra på Gotlandspolisen är en exempel på er serie jag gärna läser och som bara blir bättre för varje bok. Det är dock inte alla deckarserier som blir bättre för varje ny bok. Gerhardsens Hammarbyserien tyckte jag började bra med Pepparkakshuset, men Mamma, pappa, barn var inte alls lika stark (har inte läst Vyssan lull).
Om man undantar deckarna så föredrar jag fristående böcker. Tycker om att möta nya karaktärer, nya miljöer, nya relationer och allt annat nytt som dyker upp i fristående böcker. Ibland dyker det ju upp en slags uppföljare till böcker och dessa tycker jag däremot är intressanta att läsa. Gregorius, som plockar upp en av karaktärerna från Doktor Glas, älskade jag och Ohlsson fick mig att se på den avskyvärde Gregorius med helt nya ögon. Ett annat exempel är Gå din väg men stanna som utkom tidigare i veckan och där vi får följa vad som hänt med Hanna från Hon går genom tavlan, ut ur bilden. Vad jag tyckte om den kan ni läsa här.
bokbloggsjerka 30 september - 3 oktober
Vilken är den längsta bok du har läst?
Jag gillar böcker som är 300-350 sidor långa. Tycker ofta att de är bättre än böcker som är uppåt femhundra sidor och däröver. Därför har jag inte läst särskilt många riktiga tegelstenar. Borde kunna svara Anna Karenina, men i ärlighetens namn bläddrade jag mest igenom den och läst väl ungefär var femtionde sida. Det olyckliga kursupplägget med Brott och straff och Anna Karenina samma vecka var anlednigen.
Boktjuven av Markus Zuzak med sina 585 sidor i pocketversionen måste nog vara den längsta jag läst på rätt många år och den tyckte jag var riktigt bra.
bokbloggsjerka 23-26 september
Vilken duo arbetar bäst ihop i deckarna (filmatisering) tycker du?
Jag läser ju en hel del deckare men ändå tycker jag det här en svår fråga att besvara. Gillar nog bäst när det är lite slitningar i samarbetet som mellan Lynley och Havers i Elizabeth Georges deckare eller Malin och Zeke i Kallentofts deckare. Ett annat par med fungerande men inte helt smidigt samarbete är det mellan Tony Hill (I love Robson Green!) och Carol Jordan i TV-serien Mord i sinnet men jag har aldrig läst böckerna av Val McDermid.
Lite trist svar kanske, men jag tycker ofta att de enskilda polisen/kommissarien får mer utrymme än samarbetet.
bokbloggsjerka 16-19 september
Du står och väljer mellan två böcker: den ena har ett fult omslag men ett till synes intressant innehåll, den andra har ett vansinnigt snyggt omslag men boken i sig intresserar dig inte nämnvärt. Vilken bok väljer du?
Det här är hemskt svårt att svara på tycker jag. Om jag fått boken rekommenderad av någon eller läst en lysande recension skulle jag nog köpa boken med det fula omslaget, men det måste nog vara ett väldigt intressant innehåll. Tyvärr finns det ju en risk att boken med det fula innehållet inte lockar när den väl kommit hem till läshögen óch att den blir en sådan där dammsamlande hyllvärmare. Böcker med riktigt snygga omslag är ju alltid lockande vid köptillfället. Rätt ofta tilltalas jag av omslagen till chicklitböckerna, men jag köper dem inte eftersom jag vet att innehållet inte är i min smak. Jag har dock gått i fällan några gånger. Middag med Mr Latte hade ett oemotståndligt tuggummirosa omslag och jag kunde inte låta bli att köpa den, men den boken var inte bra ...
När jag tänker vidare inser jag också att jag blir mer överraskad om en bok med fult omslag är bra, än om en bok med snyggt omslag är dålig. Varför är det så? De gamla visdomsorden "Döm inte hunden efter håren" dyker upp i min hjärna och får mig att känna mig så där otäckt ytlig ...
Så vilken köper jag nu då? Just nu, en slö lördag då jag borde städa och vika tvätt skulle jag välja det snygga omslaget bara för att det piggar upp. Men usch, det här var inte lätt! Det är ju i ärlighetens namn rätt få böcker som har riktigt fula omslag.
bokbloggsjerka 9-12 sept
När insåg du att läsning var din passion och en otroligt viktig del av ditt liv?
Helt ärligt kan jag inte minnas en tid utan böcker. Mina föräldrar, som inte är några bokslukare, läste alltid sagor för oss och vi gick ofta till biblioteket där jag alltid lånade samma bilderbok: Lillasyster Kanin eller berättelsen om Den Feta Näktergalen och jag minns så väl känslan av de glansiga sidorna. När jag väl lärde mig läsa läste jag glatt allt möjligt - Kalle Anka och Asterix, hästböcker av alla de slag, lite Kitty, böcker som utspelade sig i historiska miljöer, ja det mest helt enkelt. På mellanstadiet hade vi beting i svenskan och jag skyndade mig alltid att göra de andra uppgifterna så att jag skulle få en efterlängtad lässtund. Under några månader bodde vi typ 50 meter från en biblioteksfilial - gissa vem som var där varje eftermiddag de hade öppet? :)
Sedan har det liksom bara fortsatt. För mig är att läsa lika naturligt som att andas. Det är bara något jag gör, en del av livet, en självklarhet. Har egentligen bara haft ett "läsuppehåll" i mitt liv och det var året efter mina litteraturstudier. Då var jag läsutmattad och skydde nästan skönlitteraturen samtidigt som jag motvilligt tog mig igenom kurslitteraturen i religion. Som tur var återhämtade jag mig och de senaste fem-sex åren har jag nog läst mer än någonsin tidigare.
