bohemian rhapsody

Kom på att jag läste ut en bok i början av sportlovet som jag alldeles glömt bort att säga något om - Djurvänner av Anton Marklund. Så här långt efter är det alltid svårt att komma ihåg boken tillräckligt väl för att göra någon djupsinnig analys, men boken är läsvärd och vackert skriven.

Boken handlar om sjuttonåriga Johannes som är autistisk och detta har påverkat familjen på många sätt under hans uppväxt. Det jag minns mest är allas utsatthet - mamman, pappan, läraren, klasskamraterna. Hemska saker händer, allt hänger samman, men det går liksom inte att lägg skuld på någon.

Boken skulle nog ha lästs i ett svep och inte tjugo sidor här och tjugo sidor där. Mitt hattande mellan olika böcker förstörde nog upplevelsen av Djurvänner lite. Tyvärr. Egentligen är det här nog en riktigt bra och viktig bok. Kanske borde läsa om den.