kvällståg till kärleken




Det är något speciellt med långa tågresor genom landet, särskilt på kvällen. Ute är mörkret kompakt; titta ut genom tågfönstret är ingen idé för det enda man ser är sin egen spegelbild. De tjattriga tonårstjejerna har blivit trötta, satt hörlurarna i öronen och slumrar medan tåget tuffar fram. Mobilsamtalen är inte lika många som på dagen och samtalen avbryts ofta rätt snabbt eftersom personen på andra sidan luren är på väg till träning, nattar barnen, tittar på TV-nyheter. Många läser, några stickar, korsordslösarna lägger pannan i djupa veck och kämpar vidare. Det luktar medhavda mackor och kaffe från bistrovagnen. Jag tycker nästan det är något meditativt över sådan resor. Tänker att många kanske behöver några stilla timmar på tåget för att bara få vara en stund. Bara sitta ned, andas, njuta av tillvaron. Kanske romantiserar jag något, men så var jag också på väg till min älskling och nu har vi några mysiga dagar tillsammans vilket känns välbehövligt och alldeles, alldeles underbart.

Kommentarer
Postat av: C

jaa, älskar tågresor, men även på dagen! packar alltid mycket läsning, men det slutar alltid med att jag bara sitter och tittar ut genom fönstret.

2010-11-03 @ 19:03:13
URL: http://lasdagboken.blogdns.com
Postat av: blogg_bohemen

Tågresor på dagen slutar på samma sätt för mig. Lite slött bläddrande i SJ-tidningen Kupé och sedan tomt stirrande på det förbisusande landskapet. En resa genom Sverige på våren, typ i maj, kan vara bedövande vackert.

2010-11-03 @ 22:13:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0