den dubbla tystnaden
Jag har bara läst en av Mari Jungstedts tidigare deckare om Knutas & co på Gotland och minns att jag inte föll pladask, men tyckte hon var värd en chans till. Efter att ha läst Den dubbla tystnaden måste jag dock erkänna att det är något jag inte gillar med Jungstedts sätt att skriva. Tycker språket blir lite ryckigt emellanåt och att det blir lite väl mycket "och ställde fram en kaffekopp" i miljöbeskrivningarna. Historien i sig då? Jodå, den funkar väl, men tempot blir ibland lite segt och delarna om polisernas privatliv har en tendens till upprepning och upplösningen är inte heller mer än OK. Morden får visserligen sin förklaring, men jag tycker ändå att det finns lite lösa trådar som också hade kunnat få sitt slut.
Ett gäng grannar och mycket goda vänner åker på den årliga semesterresan och denna gång håller de sig kvar på ön för att besöka Bergmanveckan och därefter åka över till Stora Karlsö. Resan blir inte riktigt som de tänkt sig. Först försvinner en av kvinnorna, sedan hittas en av männen död och dessutom flyter en död svensk iland vid den lettiska kusten.
