bohemian rhapsody

Den är hyllad, ligger på topplistor, läses av alla, det har pratats om den och skrivs om den och jag förstår inte alls vad storheten med Muriel Barberys Igelkottens elegans är. På jobbet har vi en liten bokcirkel och jag har hört flera andra i bokcirkelgruppen sucka över igelkotten så det kan säkert bli ett spännande samtal nästa vecka. Pretentiös är ordet som cirkulerar i korridorerna ...

Vad boken handlar om lämnar jag därhän eftersom jag tror att de flesta har koll på det. Inledningsvis fann jag historien om portvakterskan mest intressant, men samtidigt så förstår jag inte riktigt grejen. Varför skulle någon bry sig om vad portvakten läser eller funderar på? Jag inser att det säkert beror på att min kunskap om franskt samhällsliv i stort och portvaktssymtet i synnerhet är rätt små och kanske är det därför jag också missar bokens storhet? Palomas funderingar kring rörelse och hennes djupa tankar skummade jag väl lite här och var om jag skall vara ärlig ... En del rätt roliga beskrivningar av familjen, och särskilt av systern finns dock och de är väl emellanåt läsningens räddning ...