bohemian rhapsody

Bilden av Phoebe av Kim Edwards tillhör de böcker som fått en oförtjänt ful framsida som knappast lockar läsare. Jag är dock väldigt glad för att jag läste baksidan, köpte boken och inte minst för att jag läste den, för det här är riktigt bra!

1964 föder Norah tvillingar, en pojke och en flicka. Hennes man David, som är läkare, ser genast att flickan har Downs syndrom och bestämmer sig för att det är bättre att lämna bort barnet. Han ber sin sköterska, Caroline, att ta med flickan till en institution, men hon klarar inte att lämna flickan i den obehagliga miljön utan tar henne istället med sig och lämnar staden. Till Norah säger David att dottern dog och begravningsceremoni hålls. 

Norah kämpar med sorgen efter den döda dottern och David med vetskapen om att dottern lever, uppfostras och är lycklig hos hans fd sköterska. Det är stundtals mycket gripande att följa familjen där alla, även sonen, brottas med ett stort hål av saknad som de försöker fylla samtidigt som de alla glider längre och längre bort från varandra. Parallellberättelsen om Caroline och Phoebes liv fyller också den en viktig funktion, även om jag tycker att Carolines kamp för att Pheobe skall få ett vanligt liv kunde har fått lite större plats.