pärlan i lakritsremmen
Olga är pensionär och ser på sin tillvaro som att hon äntligen kommit fram till pärlan i lakritsremmen. Hennes tillvaro som pensionär styrs helt av hennes egna val och behov och Olga känner sig väl värd det efter ett långt liv. Hon struntar i att öppna dörren när det ringer på, hon tillbringar mängder med timmar på balkongen, umgås med familj och bekant och inte minst - går en vända till biblioteket med jämna mellanrum och fyller sin dramaten med en ny uppsättning böcker.
Jag tycker om Boj Kewenters beskrivning av pensionärslivet, men Pärlan i lakritsremmen passerar ändå tämligen obemärkt förbi. Kanske skall jag ge den till min mor som snart kan njuta av tillvaron på samma sätt som Olga?
Kommentarer
Trackback