bohemian rhapsody

Joyce Carol Oates har jag inte stiftat så mycket bekantskap med innan jag läste Våld - en historia om kärlek, och jag får väl erkänna att jag, efter detta första litterära möte, inte rusar till biblioteket för att låna en till bok av nämnda författare.

Teena Maguire och hennes dotter Bethie tar vägen genom parken efter 4 juli-festen i det lilla samhället Nevada Falls. De vill komma snabbare hem. Istället blir  de överfallna av att gäng pojkar och Teena utsätts för en brutal gruppvåldtäkt som Bethie blir vittne till. Bethie pekar senare ut pojkarna som begick våldtäkten, de är alla hemmahörande i samma grannskap. Befolkningen i det lilla samhället bestämmer sig.  Alla vet att Teena klär sig i kort-kort och urringat, alla vet att Teena haft ett flertal sexuella förbindelser, alla vet att våldtäkten måste varit Teenas eget fel, hon ville säkert själv. Inte är deras pojkar våldtäktsmän? Advokater anlitas och processen är igång.

Det som händer i samhället och under rättegången är upprörande. Jag blir arg, men inte så arg som jag borde bli. Det är något med boken som gör att jag, trots det alltid lika aktuella och skakande temat, tycker att den är lite tråkig. Kanske är det språket, kanske är det för att jag läst den under lång tid, en sida här och två sidor där. Jag önskar verkligen att jag funnit den mer läsvärd.