bryta om
Inspirerade av den förra ungdomsboken, och av en artikel i Skolvärlden, bestämde jag mig att låna ännu en bok från uHc-hyllan på biblioteket. Denna gång blev det Åsa Anderberg Strollos Bryta om.
Minna är sexton år, har kommit in på gymnasiet i Skärholmen (hennes fjärdehandsval), och trots att hon inte klarat skolan så bra tidigare bestämmer hon sig för att göra ett seriöst försök. Hon skall klara skolan! Livet för Minna är dock inte så enkelt. Hon har varit ensam hela sommaren, pank i en illaluktande lägenhet, med mamma är inlagd på psyket för långt ifrån första gången. Hennes vän Eddie bor i ett rivningshus utan värme och tycker att hon skall hoppa av skolan (det finns ändå ingen mening med att gå gymnasiet) och åka med honom till Sydamerika istället. Och så har Emma Larsson, som gick på samma skola på högstadiet, hamnat i samma klass som Minna. Minna hatar Emma, vill förstöra hennes liv. Klara inte av att hon är populär och bestämmer allt.
Minna får inte riktigt ihop det. Hon har försökt ta hand om sig själv och mamman, sedan hennes pappa flyttade ifrån dem för tio år sedan. Hon får ingen hjälp, ingen tycks förstå vilken situation hon befinner sig i. Skolan går riktigt dåligt, hennes klassföreståndare tycker att hon skall hoppa av. Eddie är inte den pålitligaste av vänner och grannarna ringer störningsjouren och klagar på allt oljud som Minnas mamma för. Hotet om vräkning hänger ständigt över Minna.
Även denna ungdomsbok är mycket läsvärd. Den får mig att tänka. Hur många av mina elever har det så här utan att jag vet om det? Hur är det möjligt att en tonåring får ta allt ansvar för sin mamma när psykvården skriver ut henne? Kollas inte sådant upp av socialtjänsten? Kan detta verkligen hända på riktigt? Ja, jag tror tyvärr det.
