bohemian rhapsody

Denise Rudbergs bok Jenny S är min första bekantskap med denna författare och det skulle förvåna mig mycket om jag någonsin läser något av henne igen ...

Jenny S är i 30-årsåldern, bor i Habo och har varit tillsammans med Jocke sedan tidiga tonåren. Jocke lämnar Jenny genom att sända ett brev och tala om att han har ihop det med Jennys bästa väninna. Jenny packar alla sina saker, säger upp sig, drar till Stockholm, bor på ungkarlshotell, söker jobb. Hon får jobb på en mäklarbyrå som assistent åt en (naturligtvis) stilig mäklare som har en bror som är inredare ( och naturligtvis bög) och gift med en läkare. Jenny flyttar in hos de två männen och blir en del av familjen. Självklart blir hon kär i den stilige mäklaren som hon arbetar hos och hur det hela avlöper kan ni nog själva räkna ut. För att (försöka) göra boken lite spännade så inträffar något tragiskt och hon tvingas återvända till Habo under en tid.

Detta är en bok fylld med klischéer och stereotyper, slutet är som en svensk 40-talsfilm av det sämre slaget. Känner mig som läsare i det närmsta dumförklarad, tror Rudberg inte att läsarna ställer större krav än så här? Det finns ren underhållning och så finns det denna bok ...

Tidningen Mama kallar boken för "underhållande och lättläst revanschroman. I will survive!" Jo, bokens Jenny kanske will survive, men det är knappt att läsaren gör det ...